Maratonbloggen
Petra Månström
Petra Månström
Dödsföraktande cyklister – något man helst slipper på gångbanan. Foto: Colourbox.
I den bästa av världar älskar ju alla varandra och allt är frid och fröjd. Men nu är det ju så att man lätt stör sig på småsaker som andra har för sig (för själv är man ju perfekt såklart). Som till exempel:
Folk som har det inspirerande citatet Carpe Diem överallt i sitt hem.
Folk som storhandlar och ska stå i snabbkassorna där det är max 10 varor.
Folk som trycker ”Stanna” på bussen när nästa station är slutstation.
Folk som särskriver.
Folk som skriver Facebookstatusar på temat ”Life is good”.
Men om vi enbart kollar på löpning så finns det ju en hel del irritationsmoment där också. Som:
Folk som går långsamt i bredd och vägrar flytta på sig på välfrekventerade löparstråk.
Folk som cyklar à la kamikazepilot på gångbanan.
Löpare som ligger strax bakom och nästan trampar av en skorna under ett lopp. Spring om istället eller backa några meter!
Promenerande människor som måste säga nåt i stil med ”värst vad bråttom vissa har” när man försöker springa förbi.
Vilka är era irritationsmoment i löpspåret? Eller är det bara jag som är sur idag?
