Maratonbloggen
Petra Månström
Petra Månström
En oberörd coach och en adept med knallrött fejs och mjölksyrestinna ben. Precis som det ska vara med andra ord. Foto: Steffen Weckner.
Puh! Då kan man bocka av ett riktigt tufft löppass, som förmodligen blev ännu tuffare än tänkt eftersom förra veckans lilla tur runt Vättern satt kvar i benen. Vi inledde med lugn jogg i ungefär sex kilometer, genom Stadsskogen och Kungsängsleden ner till Fyrisån. Sedan var det dags för fartökning och den skulle gå i Steffens tänkta tävlingsfart på Jubileumsmarathon, alltså 5 min/km. Jag gjorde mitt bästa för att hänga på men fick jobba rejält, redan efter ett par minuters löpning började benen fyllas med mjölksyra. Fem kilometer lyckades jag hålla jämnt skägg med Ingmar och Steffen, sedan kände jag att jag måste sakta ner lite. Benen var som stockar och flåset började komma igång.
Så bar det uppför Kungsängsleden mot Dag Hammarskjölds väg. Jobba jobba, pust pust. Till slut hade Ingmar och Steffen fått en hundrameterslucka framför mig, men så var det idag. Idag orkade inte benen mer än så här, men jag har ändå fått mig en rejäl genomkörare. Totalt 20 kilometer löpning med 10 i tröskelfart. Riktigt nöjd! Tack för det. Nu soffan…
