Träningsvärk!

Det blev mysfrulle med alltid lika inspirerande MarathonMia i morse. Supergod surdegsbaguette, yoghurt med färska bär, nypressad apelsinjuice och flera koppar kaffe med mjölk. Yummie! Foto: Petra Månström.

Man blir bra på det man tränar, helt klart. Jag kan springa en halvmara i en fart runt 4:55 min/km men fem kilometer springer jag tydligen inte alls på de 4:26 min/km som diverse omräkningstabeller föreslår. Och ja, det är ju för att jag saknar specifik träning på distansen. Igår sprang jag Milspåret 5 km och även om jag landade på en hedrande femteplats i motionsklassen så var sluttiden inte mycket att hurra för. Banan var visserligen snarare 5,2 km än 5 km men strunt samma, om jag ska analysera min insats så höll jag ihop det hela bra i början med tre inledande kilometer på 4.35 – 4.32 – 4.32, helt enligt plan. Sedan var det stolpe ut och knapp styrfart in i mål. Så sommaren kommer helt klart att ägnas åt att sänka mjölksyreströskeln och kapa minst en minut på 5K-perset (23.12).

Men! Det viktigaste är ju ändå att må bra och vara snygg även om jag såklart också vill bli snabbare och utvecklas som löpare. Man vill ju liksom ha lite lön för mödan. I morse vaknade jag med grym träningsvärk så jag fick i alla fall till en bra snabbdistans igår (plus upp- och nerjogg på totalt 6 km). Nu är det bara att bita ihop och harva på så ska väl det där 5K-perset ryka någon gång…