Maratonbloggen
Petra Månström
Petra Månström
Det krävdes några försök, men sedan satt smajlen som smäck. Foto: Privat.
Jaha, då har man stakat i 22 kilometer. På platt, snöbelagd sjöis. Det tog 1.45 och jag är lite irriterad över att jag liksom inte lyckas få upp pulsen. Vallatejpen som satt kvar under skidorna sedan Grönklitthelgen drog förstås ner tempot, men tekniken kunde ju vara bättre. Bara att bita ihop och traggla vidare. Kunde med ett nödrop schamponera håret i duschen efteråt, men fick stödja armbågen mot kaklet. Har rejäl träningsvärk i mage, rygg, lår och triceps. Men systemet fick sig i alla fall en rejäl genomkörare inför Öppet spår, som till min stora fasa rycker allt närmare. Den 18 februari tänkte jag köra tävlingen Tjejskidan som går i Täby kyrkby, 15 kilometer klassisk stil. Den är tydligen seedningslopp inför Tjejvasan, men det har ju inte jag någon nytta av. Men skidtävlingsvana skadar ju inte…
Min längdskidutrustning: skidorna heter Atomic Aina Classic och pjäxorna Atomic Worldcup Classic. Pjäxorna är för övrigt sjukt varma och sköna – dessutom formar sig stoppningen efter foten! Foto: Privat.
Ingen som sitter på lite bra videoklipp om hur man stakar effektivt?
