Maratonbloggen

Petra Månström

Petra Månström

Ovan från vänster: Stefan Karlsson, Eva Holm, Calle Hallberg och Caroline Bengtsson.

Minns ni tävlingen där man skulle plåta sina favoritdojor och berätta var man senast sprang med dem? Det kom ju in mängder av bilder och nu hade jag tänkt publicera ett urval av dem med tillhörande berättelser i en serie inlägg.

Stefan Karlsson:

”Här är mina favoritdojor, ett par Reebok, oklar tävlingsmodell. Senast jag sprang med skorna var någon gång på nittiotalet. Vet att jag hade dem på Lidingöloppet -95 (där jag slog Anders Södergren med 6 sekunder på milbanan vilket jag upptäckte nyligen), men de fick som synes göra ett antal mil mer än de var gjorda för så det blev nog några ytterligare lopp. Var nog i sanningens namn inte bara skorna, utan även bra form, men när jag snörade på mig dessa lätta ”mockasiner” kändes det med en gång att det var dags att springa snabbt och kilometertiden sänktes genast med några sekunder. Har provat att ta på dem och visst finns lite av magin kvar i dem. Tyvärr är mina fötter för klena för att springa längre sträckor i liknande lätta skor för tillfället. Har inte hittat samma känsla i några av de senaste skorna, men har inte gett upp hoppet om att komma i liknande form och känsla…”

Eva Holm:

”Här kommer en bild på mina absoluta favoriter, ett par Asics GT-2160 och de användes senast på löpbandet i tvättstugan den 28 december. Ett försiktigt pb på löpbandsmilen var vad de var med och gjorde.”

Calle Hallberg:

”Bifogar en bild på mina favoritskor som får stå ut med det mesta. Senast jag använde dessa var den 18 december på en sen löptur runt Kåbo och Luthagen i Uppsala, löprundan påbörjades 23:27 och avslutades först en stund in på det nya dygnet. Kvällen därpå drabbades jag dock av influensan och har därför haft ett ofrivilligt uppehåll under julhelgen…”

Caroline Bengtsson:

Tänkte berätta om min senaste tur med mina favoritdojor i höger i bild, men nu har jag hunnit köpa nya för julklappspengarna och de invigdes med en runda idag, så nu kommer en liten beskrivelse av årets två sista löprundor. Var hemma på västkusten över jul och på juldagen blev en långrunda i omgivningarna. Hade fått en Garminklocka i julklapp och den skulle så klart testas! Är inte hemma så ofta så det blev en halvmaraton-run-along-the-memorylane. Skogsvägen mot mormor, på landsvägar, förbi farmors gård & Morups IP där vi spelat många fotbollsmatcher i yngre dar, längst med stranden, över dyner och runt dammen där vi försökte fånga grodor, mot hamnen där vi fiskat krabbor och dansat på kajen, fortsatt mot fyren och naturreservatet där ryktet säger att ”Jag trivs bäst i öppna landskap” skrivits, mot Olofsbo där vi varit fulla många sommarkvällar och sen tillbaka hem med final i Glommens centrum. Tiden blev 1.57.59 på 21 km. Distansrekord med krafter kvar. 2011 var året jag upptäckte det fantastiska med löpning, klarade av 5 km för första gången i februari och mina Adidas Supernova har varit mig mig trogna ända sen dess och fått uppleva bland annat Springcross, Tjejmilen, Lidingötjejlopp, Tjurrus under årets lopp. (bokstavligen :)

Idag invigde jag som sagt mina nya skor från Salomon som blir en farlig konkurrent på titeln som favoritdojor. Det blev en runda utan klocka, utan tidspress, utan förbestämd rutt. Höll mig utmed vattnet vid Kungsholmens syd/sydvästra delar, lite stigar, lite asfalt, lite klippor, lite park, lite backintervall, lite trappor. Total njutning med solens strålar glittrandes i vattnet hela tiden och ett perfekt avslut på året. Lyckades till och med hitta (för mig) oupptäckta stigar i mitt närområde. Löparlycka!

Passar på att önska ett Gott Nytt Löpar-år med nya fantastiska upplevelser och prestationer. Själv blir det Tough-Guy i England januari, Göteborgsvarvet i maj, TUI Marathon i Palma i oktober och en Tjejklassiker där i mellan. Tur att det finns många fler år att se fram emot för allt annat man vill, men inte kommer hinna med under 2012…”

Lyssna på min podcast!


Hör Lisa Nordén berätta om ”optional runs”, Jonas Colting om sin kärlek till prinsesstårta och Markus Torgeby om varför han klev av elitsatsningen. Allt i min podcast Maratonpodden. Mycket nöje!

MARATONBLOGGEN


Om Petra: Petra är tjejen som löpvägrade fram tills hon fyllde 33 då hon av en slump blev utsedd att blogga om sin träning inför Stockholm Marathon 2010 på en av landets största dagstidningssajter. Med svenska folket som publik genomförde Petra sin första mara och klarade dessutom målet att komma in under fyra timmar.

Sedan dess har Petra fortsatt med löpning och på senare tid fått upp ögonen för ultralöpning. Den 26/7 2014 genomförde hon det 78 km långa bergsultramaratonet Swissalpine Marathonoch den 23/8 deltog hon i urpremiären av UltraVasan 90.

Hon är frilansjournalist med uppdragsgivare som Stadium Magazine, Vagabond och Amelia. 2011-2012 ledde hon tillsammans med maratonexperten Anders Szalkai webbtv-programmet Spring.

I mars 2014 bokdebuterade Petra med Det är bara att springa (Karavan förlag). Hon är också programledare för Maratonpodden, en podcast om uthållighetssporter.

Bonusfakta om Petra: Drömmer om att designa leopardmönstrade träningskläder, älskar lakrits och säger inte nej till en välgjord kaffe latte.

Kontakta Petra Månström här


Foto: Micke Sjöblom/Zebrabild

Arkiv

Fler bloggar