Maratonbloggen

Petra Månström

Petra Månström

Från vänster: Kattis, jag och Nina – lika snabba och snygga före passet som efter! Foto: Privat.

Tisdag betyder Tough Tuesday med Running Sweden – även om det lackar mot jul. Finns inget bättre än att för en stund lämna julruschen för att klämma lite härliga intervaller med Rubin och hans underbara gäng. Idag stod det återigen korta backintervaller – 12 x 60 s med joggvila nedför backen – på schemat. Ja – och så två kilometer tröskel på det. Med andra ord inget man snyter ur näsan bara så där; sju kilometer kvalitet är ändå sju kilometer kvalitet.

Efter uppjogg och löpskolning kickade vi igång första intervallen uppför slakmotan som startade i närheten av Haga Forum. Jublade inombords för att vi sprang här och inte uppför ”Hill of tears” som ligger alldeles i närheten, men det här  krävde ändå sin kvinna (och man). Hakade på Abbes gäng med löpare som gör milen runt 45-47 minuter och tempot skulle ligga runt 4:30 min/km. Första vändan gick på 4:37 och det innebar att jag hamnade lite efter täten, men farten kändes lagom tuff för dagen och årstiden. Med undantag för en av intervallerna i mitten som gick lite extra snabb (4:20 min/km, blev sugen på att kruta på lite just då) så höll jag mig runt 4:35 min/km.

Efter 90 sekunders gåvila blev det sedan dags att sparka igång tröskelintervallen på två kilometer. Halka och mörker (samt avsaknad av dubbskor) gjorde att jag fegkörde lite här och där, särskilt i utförsbackarna, men 4:50 min/km kändes ändå som en helt okej fart och visst var det ”obehagligt utan att vara megajobbigt”. Alltså som en hederlig tröskel ska kännas. Nerjoggen blev bara runt 800 meter idag men det gjorde absolut ingenting…

Nu – soffan och laddning inför morgondagens pt-timme med Nicklas som lär bli något i hästväg. Fast då för överkroppen. Fler som kört intervaller idag?

Lyssna på min podcast!


Hör Lisa Nordén berätta om ”optional runs”, Jonas Colting om sin kärlek till prinsesstårta och Markus Torgeby om varför han klev av elitsatsningen. Allt i min podcast Maratonpodden. Mycket nöje!

MARATONBLOGGEN


Om Petra: Petra är tjejen som löpvägrade fram tills hon fyllde 33 då hon av en slump blev utsedd att blogga om sin träning inför Stockholm Marathon 2010 på en av landets största dagstidningssajter. Med svenska folket som publik genomförde Petra sin första mara och klarade dessutom målet att komma in under fyra timmar.

Sedan dess har Petra fortsatt med löpning och på senare tid fått upp ögonen för ultralöpning. Den 26/7 2014 genomförde hon det 78 km långa bergsultramaratonet Swissalpine Marathonoch den 23/8 deltog hon i urpremiären av UltraVasan 90.

Hon är frilansjournalist med uppdragsgivare som Stadium Magazine, Vagabond och Amelia. 2011-2012 ledde hon tillsammans med maratonexperten Anders Szalkai webbtv-programmet Spring.

I mars 2014 bokdebuterade Petra med Det är bara att springa (Karavan förlag). Hon är också programledare för Maratonpodden, en podcast om uthållighetssporter.

Bonusfakta om Petra: Drömmer om att designa leopardmönstrade träningskläder, älskar lakrits och säger inte nej till en välgjord kaffe latte.

Kontakta Petra Månström här


Foto: Micke Sjöblom/Zebrabild

Arkiv

Fler bloggar