Maratonbloggen
Petra Månström
Petra Månström
Jag springer långpass i närheten av Lunndörrsstugorna. Foto: Jakob Hanberger.
Jag har funderat en massa på vad jag vill åstadkomma med min löpning nu när jag legat däckad i förkylning. Vill jag tokfokusera på ett lopp i taget, satsa allt på ett kort och riskera besvikelser och tomhetskänslor lite beroende på hur det går? Eller vill jag träna för att det är kul, våga ställa upp i en tävling fast jag inte har laddat optimalt och se såväl träning som tävlingar som roliga milstolpar i mitt träningsliv? Ja, jag börjar luta åt det senare. Är lite trött på att ladda som sjutton inför EN enda tävling och sedan stå och darra som ett asplöv på startlinjen, av rädsla för att ”misslyckas”. Så för att krydda min löpning och övriga träning har jag nu anmält mig till en massa roliga tävlingar: ultralopp, ett gäng småtävlingar på ”udda distanser” (perfekt för mig som börjar utveckla milloppsfobi) och lopp i utlandet. Bland annat halvmaran på Gran Canaria i januari lockar jättemycket!
Vad säger ni, tränar ni för ett lopp eller för massa olika lopp samtidigt? Eller tävlar ni inte alls?
