Maratonbloggen
Petra Månström
Petra Månström
Måste ens partner dela passionen för löpning eller inte? Foto: Colourbox.
På Maratonbloggens Facebooksida slängde jag häromdagen ut frågan om vad man som singel och löpare söker hos en potentiell partner. Fick en hel del intressanta svar som jag ville dela med mig av:
”Absolut en kille som gillar att träna. Men det behöver inte vara samma sport. Och om det är samma sport så måste det inte vara en gemensam aktivitet. Men förståelsen för det och intresset för att träna är viktig. Dock har jag sett abosluta motsatsen, en tränade extremt mycket och den andra levde ett tvärtomliv. Men de hade grym respekt för varandras val. Det är också viktigt.”
”If you work hard you can play hard… Givetvis söker man en tjej som tränar!”
”När jag började nätdejta efter min skilsmässa letade jag efter någon som var ungefär som jag själv, halvlat soffpotatis, men jag hittade en extremt vältränad cyklist istället. Gick bra det också och nu ska jag snart springa min första halvmara…”
”Hon behöver inte vara lika träningstokig men det bästa vore om hon har förståelsen att partnern mår bra av sitt tränande även om den utifrån sett tenderar gå till en viss överdrift ibland. Fungerar givetvis åt båda hållen!”
”Förståelsen för den andres intressen och uppmuntran av dessa är A och O. Äkta kärlek (för mig) är att skapa ett vi utan att förlora ett jag.”
Vad säger ni andra singellöpare därute? Vad söker ni hos en partner? Ska han/hon dela ert träningsintresse eller ej?
