Maratonbloggen

Petra Månström

Petra Månström

FRÅGA:

Hej!

Jag är en tjej som är 23 år gammal och har löptränat ganska mycket de senaste åren, framför allt under somrarna. Det enda loppet jag har sprungit är Tjejmilen (totalt tre gånger) och mitt PB är 52,43 (2009). I våras fick jag körtelfeber och blev rejält sjuk. Jag gick bland annat ner 5 kg på 9 dagar och levern svullnade upp under knappt en vecka. Som tur var tillfrisknade jag relativt snabbt och blev friskförklarad en månad efter insjuknandet. Detta var månadsskiftet maj/juni.

Jag började löpträna i mitten av juni, men har haft problem under sommaren. Resultaten har inte kommit som jag är van att de gör. Detta kan bland annat bero på att jag väldigt lätt får håll. Detta känner jag igen sedan tidigare, men i år har det varit extremt. Jag måste vänta minst tre timmar (helst fyra) efter måltid för ett ens kunna genomföra ett träningspass. Men då har jag nästan hunnit bli hungrig igen och kan få håll för det. Detta hämmar mig ganska mycket i min träning då motivationen dalar när jag hela tiden måste kämpa mot hållet och många gånger till och med stanna och ta pauser.

Ett annat problem som jag har fått under sommaren är andnöd, speciellt i lite tuffare uppförsbackar. Detta är något jag inte alls har upplevt tidigare, oavsett hur otränad eller tränad jag har varit. Min pojkvän nämnde ansträngningsastma för en tid sedan, eftersom han upplever att min andning är tung redan tidigt (efter bara 600 meter) under löppassen, så nu går jag och funderar ganska mycket på det.

Att ovan nämnda problem är orsakade av körtelfebern känns ganska självklart från min sida, men i vilken utsträckning? Tog sjukdomen så hårt på min kropp att jag var nere på noll rent fysiskt och att jag då har haft för höga krav på mig själv och gått ut för hårt? Eller kan jag ha fått någon form av komplikation, t ex astma? Vad är din syn på saken? Jag har förlikat mig med tanken att målet inför årets Tjejmilen (bara) är att ta mig igenom loppet. Men jag vill verkligen komma upp till min gamla nivå, så snabbt som möjligt. Hur går jag vidare?

Med vänlig hälsning,

Mycket frustrerad tjej

SVAR:

Hej!

Det finns flera olika, i praktiken obekräftade, teorier om vad ”håll” beror på. Helt klar över vad det handlar om är man inte på forskarsidan, men det finns erfarenhet av att en del sätt att träna kan underlätta. Min erfarenhet är att det handlar om en kombination av olika saker som ger dessa sinnesupplevelser. Främst av dessa är ”kramp” i muskulaturen och lokal syrebrist (ett slags ”sendrag” i buken). Specialträning där man tränar upp bukmusklernas koordination (= balans avseende styrka, koordination och uthållighet mellan de samverkande musklerna i bukkorsetten = ”core stability”) har visat sig ha bra effekt i många fall.

Att lägga upp sådan träning kräver manuell instruktion av någon som förstår hur musklerna samverkar (samt uppföljning för att veta att träningen har effekt). Jag rekommenderar kontakt med idrottsfysioterapeut i första hand. Om du bor i Stockholm är du välkommen till oss på IMES.

Den andnöd du berättar om kan inte uteslutas bero på t ex astma, men man måste utesluta andra åkommor som också kan ge andnöd, t ex blodbrist (anemi), hjärtsjukdom och annat. Det behövs en läkarundersökning för att utesluta sådant. Om det inte tydligt framkommer någon annan orsak bör man genomföra en spirometri (lungfunktionsmätning). Den skall göras med provokation med ansträngning och med bronkretande ämne, s k metakolintest, för att man skall kunna uttala sig om eventuell ansträngningsutlöst astma. Det räcker således inte med den enkla s k spirometri man ibland utför hos vissa husläkare.

Undersökning hos läkare bör helst ske hos någon med särskild idrottsmedicinsk kompetens. Den läkare du då träffar skriver remiss till Fys Lab för spirometri.

Sambandet mellan besvären och den genomgångna körtelfebern (mononukleos) hänger delvis sammman med vad som förorsakar dina besvär, vilket inte är säkert innan man undersökt dig.

Vänliga hälsningar,

/Dan Leijonwall
Idrottsläkare
IMES/Idrottsdoktorn.se

Lyssna på min podcast!


Hör Lisa Nordén berätta om ”optional runs”, Jonas Colting om sin kärlek till prinsesstårta och Markus Torgeby om varför han klev av elitsatsningen. Allt i min podcast Maratonpodden. Mycket nöje!

MARATONBLOGGEN


Om Petra: Petra är tjejen som löpvägrade fram tills hon fyllde 33 då hon av en slump blev utsedd att blogga om sin träning inför Stockholm Marathon 2010 på en av landets största dagstidningssajter. Med svenska folket som publik genomförde Petra sin första mara och klarade dessutom målet att komma in under fyra timmar.

Sedan dess har Petra fortsatt med löpning och på senare tid fått upp ögonen för ultralöpning. Den 26/7 2014 genomförde hon det 78 km långa bergsultramaratonet Swissalpine Marathonoch den 23/8 deltog hon i urpremiären av UltraVasan 90.

Hon är frilansjournalist med uppdragsgivare som Stadium Magazine, Vagabond och Amelia. 2011-2012 ledde hon tillsammans med maratonexperten Anders Szalkai webbtv-programmet Spring.

I mars 2014 bokdebuterade Petra med Det är bara att springa (Karavan förlag). Hon är också programledare för Maratonpodden, en podcast om uthållighetssporter.

Bonusfakta om Petra: Drömmer om att designa leopardmönstrade träningskläder, älskar lakrits och säger inte nej till en välgjord kaffe latte.

Kontakta Petra Månström här


Foto: Micke Sjöblom/Zebrabild

Arkiv

Fler bloggar