Solointervaller

Undertecknad efter tio svettiga fyrhundringar runt fotbollsplanen i Karlberg. Foto: Petra Månström.

Gruppträning i all ära, men är det kanske inte så att det är de där jobbiga solopassen som bygger mest pannben? De där passen när man bara har sig själv att jobba med, inga ryggar att följa och heller inga uppmuntrande pepprop. Har tidigare gjort några vaga försök att få till kvalitetspass på egen hand, men det har alltid slutat med att jag har ”förenklat” passet eller helt enkelt gett upp och kört lätt distans istället. Men nu jäklar ville jag göra upp med solospöket och få till ett riktigt bra intervallpass.

Tack vare fantastiska Ellinor har jag äntligen fått ett bättre hum om funktionerna och inställningarna på min Garmin. Nu har jag till exempel en displayvariant för distanslöpningarna och ett för själva kvalitetspasset. Låter kanske simpelt, men det var inte helt lätt att förstå sig på hur man fick till detta och efter gårdagens snabbkurs känner jag verkligen att jag kan ta kommandot över mina intervaller. Inte längre något slarv med vilan, nu är det rejhäl noggrannhet som gäller!

Joggade upp mot Karlberg med det härliga Rocky IV-soundtracket i öronen. Patetiskt? Ja, absolut. Och alldeles underbart. Väl framme vid fotbollsplanen i Karlberg saknade jag sällskap. Hmm…kanske skulle man bara strunta i det här och dra en lätt distans istället? Men fasen! Nej! Nu är det 10 x 400 meter med 45 sekunders vila som gäller. Inte en chans att du viker ner dig nu!

Dagens pass: 2,5 km uppjogg + 10 x 400 m (45 s ståvila) + 2,5 km nerjogg. Skärmdump från Garmin Connect.

Så där, då var Garmin igång och benen likaså. Usch och fy, nu när det inte fanns någon annan löpare att ta rygg på började jag direkt tänka på hur jobbigt det var. Strunta i det här? Sakta ner? Nej nej, håll i nu, nu fixar du det här. Låg strax under 4 min/km på några intervaller, på några sackade jag upp till 4:10 min/km. Pulsen var också pigg och med på noterna, till skillnad från i förra veckan. Det var ingen lek, men med bra musik i öronen, lite jävlaranamma och mycket fokus på tekniken gick det att genomföra alla tio intervallerna. Avslutade med lite burpees, armhävningar och situps innan jag joggade hemåt igen.

Jag vet att många av er kör mesta träningen, inklusive kvaliteten, på egen hand. Jag säger bara: all respekt till er! Det är inte lätt att pusha sig själv hårt, men man blir så oerhört nöjd när man lyckas. Helt klart karaktärsdanande.