Nära maxpuls i Hagaparken

Yours sincerely efter ett sanslöst jobbigt intervallpass à la Moneghetti i Hagaparken. Lägg märke till imman i vänsterhörnet… Foto: Privat.

Jag som trodde att jag kört hårt tidigare. Så fel jag hade. Under loppet av en knapp vecka har jag kört tre pass som i ansträngningsgrad inte liknar mycket jag gjort tidigare. Naturligt, såklart, eftersom jag tidigare inte gått in för fartträning och 5 och 10 km som jag gjort nu. Men nu är det fart på påkarna som gäller, grunden för att klara påfrestningen som den innebär har jag lagt under senhöstens och vinterns lååånga, lugna rundor.

Jag har ju köpt outdoorkort hos Running Sweden och idag stod det ”fartlek” på programmet. Passet visade sig vara i det närmaste identiskt med den ”Mona” som jag och Maria körde runt Lötsjön för några veckor sedan. Rubin McRae och Lisa Blommé som ledde passet hade valt att kalla det vid sitt fullständiga namn – Moneghetti – efter maratonlöparen som det är uppkallat efter. Så här ser det ut:

4 x 90 sekunder hårt
4 x 60 sekunder hårt
4 x 30 sekunder hårt
4 x 15 sekunder hårt
Mellanjoggen lika lång som föregående intervall

Vi startade med uppjogg på cirka tre kilometer och nerjoggen var ungefär lika lång. Innan vi drog iväg körde vi också grundlig löpskolning samt några stegringslopp.

Hur kändes det då? Jo, förutom att man flåsar som en blåsbälg och mjölksyran sprutar ur benen så har man jäkligt kul. Jo – faktiskt. Rubin och Lisa gjorde ett jättejobb i att springa än hit, än dit och peppa oss vindpinade löpare som kämpade oss fram på 650-metersslingan i Hagaparken. Och jag lovar, utan deras tillrop hade jag aldrig, jag repetetar, ALDRIG kunnat ta ut mig så pass mycket att jag i slutet av sista intervallen låg två slag från min maxpuls. Pulsen var alltså uppe i 184 och så hög puls har jag aldrig mätt upp på mig själv. Fascinerande… Tydligen finns det en hel del inneboende kraft att ta ut här. Fick också en massa bra tekniktips under passets gång, som att korta ner steget och öka frekvensen, jobba mer med armarna och se vad som händer (ja, det gick ju lite fortare då, med bibehållen ansträngningsgrad). Sådant är guld värt.

Min pulskurva under själva Moneghetti-passet. Snittfarten över hela passet låg på 4:50 min/km. Inte supersnabbt, men intervallerna gick desto snabbare.

Gillar verkligen Running Sweden-gänget och vad kvalitetsträning i grupp kan göra med ens prestationsförmåga. Längtar redan efter nästa pass! Fler som sprungit snabbt idag?