Petra Månström
Paris Marathon 2009. Foto: Thibault Camus/Scanpix.
Vi är fler än någonsin som tränar för olika maror och visst är det roligt att så många vill tänja rejält på sina gränser. Men – det är inte alltid livet i övrigt tillåter en så omfattande och tidskrävande satsning som maratonträning. Visst är det beundransvärt med alla människor som trots familj och heltidsarbete finner tid till sina pass, men vi är alla olika. Somliga klarar att stiga upp i ottan och springa 30 kilometer före frukost medan andra inte gör det. Intervaller sent på kvällen när barnen har somnat? Absolut, men man är inte en sämre människa bara för att man inte orkar med ett sådant upplägg.
Det har blivit prestige att träna för en mara, något man gärna tar upp i sitt cv. Men om man upplever maraträningen som ännu en tyngd på bördan, om kroppen egentligen inte vill och passen bara känns som att ”gå till jobbet”? Våga kliva av, är mitt bästa tips. Du behöver inte springa maran varje år och det är inte fel att ställa in ett lopp man anmält sig till – om motivationen saknas. Många av mina löparbekanta vittnar om den förfärliga känslan att någon mil in på en mara bara vilja att eländet ska ta slut – trots att man tränat bra och publiken är fantastisk. Utsätt dig inte för det! Det är inte värt det och i värsta fall kan du drabbas av diverse följdproblem som utbrändhet eller förslitningsskador. Våga lyssna på kroppen!
Mitt beslut att kliva av årets Stockholm Marathon var inte lätt att fatta. Men i backspegeln känns det så rätt. Jag vill låta fjolårets lopp finnas kvar ett tag till som mitt senaste maraminne och istället ladda i lugn och ro för New York City Marathon i höst. Det känns både rätt och roligt. Något att se fram emot. Och under tiden finns det mängder av andra lopp att springa, lopp som också platsar i ditt cv. Det finns millopp, halvmaror, Lidingöloppet med mera. Löpning är så mycket mer än bara maran.
Spring snyggt och ta hand om dig!