Jobbiga intervaller på Bosön

Från vänster: Maria, en glad löptränare jag tyvärr glömde fråga namnet på samt undertecknad. Foto: Privat.

Visst är det ett i-landsproblem – men ändå. Jag talar förstås om problemet med att få till kvalitetspassen så här i vintertider när snömodd, halka och kyla är det som står till buds utomhus. Att kliva upp i ottan för att hasta till gymmet, hänga på låset och skynda sig till löpbanden innan någon annan hinner dit lockar faktiskt inte särskilt mycket. För träning ska ju minska stress – inte bidra till den.

Så därför bestämde jag och Maria att vi skulle testa en ny variant, nämligen intervaller på inomhusbana. Vi tog bussen ut till Bosön, som jag besökte tillsammans med Ellinor i fjol då jag fick vara med på ett pass tillsammans med veteransprintgruppen. Svidade om och tog oss till 200-metersbanan där vi startade med en tio minuter lång uppjogg i lugnt tempo. Sedan gav vi oss på intervallavsnittet, där planen var 12 x 200 meter – där varje intervall skulle ta 40-45 sekunder med 60 sekunders ståvila mellan varje.

Som vanligt när jag springer korta intervaller känns de första löjligt lätta och vilan oändligt lång. Men efter några ytterligare varv på tvåhundrametersbanan tilltog flåset och vilan började kännas oerhört kort. Maria sprang med (till synes) lätta ben och jag fick kämpa för att orka hänga på. Mot slutet av passet anslöt sig en grupp yngre sprintrar och det var mycket inspirerande att se dessa ungdomar flyga fram med graciös hållning och jättekliv. Efter tolfte intervallen kände jag att jag kanske inte riktigt gett allt och sprang därför en bonusrunda, ivrigt påhejad av Maria. Sedan joggade vi ner i tio minuter och summerade passet som vi var väldigt nöjda med. Båda hade redan kört kvalitet tidigare i veckan, så därför blev det här passet något ”lugnare”.

Vi avrundade med ett besök i gymmet där vi körde några set i chins- och dipmaskinen innan vi drog hemåt. Intervaller på inomhusbana är grymt kul och det blir säkerligen fler besök här framöver. 70 spänn kostar det att träna en gång och hallen är öppen för alla – det tycker jag är kanonbra! Fler som sprungit intervaller på inomhusbana? Vad tyckte ni, hur var det i jämförelse med löpband?