Maratonbloggen

Petra Månström

Petra Månström

På Ljungskile FK:s hemsida läser jag att de med en ”god skidkultur” avser att fotgängare, hundar och övriga obehöriga ej beträder skidpåren. Foto: Colourbox.

I ljuset av den massiva vinter som nu är över oss har en stundtals het debatt om vem som egentligen har rätt att beträda skidpåret blossat upp. Själv har jag fått en rad läsarmejl samt påstötningar från vänner och bekanta om att ta upp frågan här på bloggen – så nu tänkte jag göra det.

Man kan tycka att lösningen på problemet förefaller ganska enkel. Man låter helt enkelt bli att beträda skidspåren såvida man inte har skidor på fötterna och har tänkt åka i spåret. Men då kan man från exempelvis löpare och hundägare höra argument som ”jag brukar alltid gå/springa/rasta min hund här” och när ett parallellt fotgängarspår inte dragits blir det förstås knepigt. För vanemänniskor är det förstås svårt att plötsligt lägga om sin löprunda eller hundrastarsväng bara för att det fallit tillräckligt mycket snö för att ett skidspår ska kunna dras.

Personligen har jag ingen som helst lust att förstöra åkglädjen för skidåkarna nu när vi äntligen har fått en ordentlig vinter. Under långpasset i söndags sprang vi stundtals i lössnön intill det preparerade skidspåret och det gick alldeles utmärkt. Snabbt går det inte, men snölöpning ger goda träningsvinster trots att farten är låg. Det lite märkliga är att många av dem som ibland springer eller går i skidspåren också åker skidor då och då.

Här ser jag en liten parallell till problematiken cyklister-bilister. Också körkortsinnehavare förvandlas då och då till kamikazepiloter när de med dödslängtande blick klipper rondeller åt fel håll och utan cykellyse. När samma cyklist sitter bakom ratten svär de däremot åt cyklister som begår dessa övertramp.

Det finns en ekonomisk aspekt också. Skidklubbarna och kommunerna satsar ofta en hel del ideell kraft på att underhålla skidspåren och ignoreras uppmaningarna att låta bli att gå i dem kanske vi till slut inte har några spår alls i närheten av bebyggda områden. Och det vore väl trist?

Så en vädjan tycker jag är på sin plats. Du som helst springer oavsett väderlek och underlag – visa hänsyn till skidåkarna och låt dem ha sina spår i fred. Lägg om din runda eller pulsa intill spåret om fotgängarspår inte finns. Det blir då mycket fredligare och trevligare då.

Eller vad säger ni?

Lyssna på min podcast!


Hör Lisa Nordén berätta om ”optional runs”, Jonas Colting om sin kärlek till prinsesstårta och Markus Torgeby om varför han klev av elitsatsningen. Allt i min podcast Maratonpodden. Mycket nöje!

MARATONBLOGGEN


Om Petra: Petra är tjejen som löpvägrade fram tills hon fyllde 33 då hon av en slump blev utsedd att blogga om sin träning inför Stockholm Marathon 2010 på en av landets största dagstidningssajter. Med svenska folket som publik genomförde Petra sin första mara och klarade dessutom målet att komma in under fyra timmar.

Sedan dess har Petra fortsatt med löpning och på senare tid fått upp ögonen för ultralöpning. Den 26/7 2014 genomförde hon det 78 km långa bergsultramaratonet Swissalpine Marathonoch den 23/8 deltog hon i urpremiären av UltraVasan 90.

Hon är frilansjournalist med uppdragsgivare som Stadium Magazine, Vagabond och Amelia. 2011-2012 ledde hon tillsammans med maratonexperten Anders Szalkai webbtv-programmet Spring.

I mars 2014 bokdebuterade Petra med Det är bara att springa (Karavan förlag). Hon är också programledare för Maratonpodden, en podcast om uthållighetssporter.

Bonusfakta om Petra: Drömmer om att designa leopardmönstrade träningskläder, älskar lakrits och säger inte nej till en välgjord kaffe latte.

Kontakta Petra Månström här


Foto: Micke Sjöblom/Zebrabild

Arkiv

Fler bloggar