Gebrselassie påstås vara rädd för att förlora

Haile Gebrselassie strax efter att han satt nytt världsrekord på maratonsträckan med tiden 2:03:59 i Berlin Marathon 2008. Foto: Scanpix.

På söndag är det dags för årets upplaga av New York City Marathon och på startlinjen står bland andra världsrekordhållaren i maraton, Haile Gebrselassie. Med anledning av detta läste jag en intressant artikel i New York Times, där man diskuterade om Gebrselassie är mer intresserad av att slå nya rekord snarare än att tävla mot resten av världseliten.

Det är första gången Gebrselassie ställer upp i New York City Marathon och det anmärkningsvärda är att det är ett lopp med dels utmanande bansträckning och dels med stora delar av världseliten i maraton på startlinjen. Broar, tvära svängar och ett nyinstiftat förbud mot farthållare är några av utmaningarna som väntar – och i tidigare lopp har tuffa bansträckningar och hårt motstånd legat världsrekordhållaren i fatet.

För att ställa upp i New York-maran får Gebrselassie 400 000 dollar, ytterligare 130 000 dollar om han vinner och mellan 60 000-70 000 dollar i bonus om han slår banrekordet på 2:07:43. Det faktum att nya rekord ger stort klirr i kassan har resulterat i påståenden om att etiopiern skulle vara mer benägen att starta i snabba, flacka lopp utan tuff konkurrens snarare än att mäta krafterna mot andra världslöpare som Robert Kiprono Cheruiyot och Sammy Wanjiru. Den sistnämndes vinnartid i 2008 års OS-mara i Beijing i tryckande värme anses för övrigt av många experter vara världens främsta maratonprestation.

Inför söndagens lopp meddelar Gebrselassie att träningen har flutit på bra och att en vinst är viktigare än en bra tid. ”Om du är en riktigt bra maratonlöpare måste du springa i New York”, låter han hälsa. Sammy Wanjirus agent, Federico Rosa, menar att en seger i New York skulle överträffa Gebrselassies ”konstgjorda” Berlin-världsrekord – därför att det nu skulle vara i ett lopp mot några av världens bästa maratonlöpare.

Jag tycker att artikeln är intressant också ur ett motionärsperspektiv – nämligen ”rädslan” att möta jämnstarka kompisar. Somliga ser konkurrenterna som välkommen sparring, andra kanske hellre slår deras tider i andra lopp? Men den viktigaste frågan kvarstår: vem vinner på söndag?