Petra Månström
Igår blev det Slottsrundan i superlugnt tempo, fast det var jobbigt ändå. Foto: Privat.
Det känns fortfarande som att min kropp behöver vila efter Portugalveckan. Under passen tidigare i veckan har jag noterat att pulsen legat något högre än den brukar vid en viss fart och först idag har den börjat anta normala nivåer. Sprang Slottsrundan igår i lugnt tempo (totalt 11 km) men det gick ändå vansinnigt segt.
Idag blev det en skön jogg i det vackra höstvädret söder om Söder i Stockholm, 12,6 km i 6-minutersfart på ett hyfsat kuperat spår och det kändes riktigt bra. Jag riktigt känner hur den här (för mig) relativt lugna träningsveckan har haft en stärkande och lugnande inverkan på kroppen – svårt att förklara men det är en speciell känsla av styrka som bara infinner sig då och då.
Har också funderat en hel del de senaste dagarna – den här tiden på året är som gjord för det. Lite reflektion och eftertanke. Vad vill jag med min träning, vilka lopp ska jag springa nästa år och hur kan jag på bästa sätt förbereda kroppen för en ny löpsäsong? Jag är sugen på lite alternativ träning nu, köra lite extra styrketräning, rörlighets- och stabilitetsträning och rehabinriktade övningar. Jag har insett att mina vrister är svaga och den akilleshälen måste fixas till, har ingen lust med fler onödiga vrickningar.
Nu ser jag fram emot en ny träningsvecka med en härlig utmaning på lördag – Granebergsvarvet som går av stapeln på hemmaplan här i Uppsala. Fler som ska springa? Därefter kommer det bli födelsedagsfirande och en time out vad gäller tävlingar. Måste hämta andan lite och hitta ny inspiration. Jag har stora, spännande planer inför nästa löpår! Häng med så får ni se!
Hur ser din träningshöst ut?