Petra Månström
2001 vann Anders Szalkai Stockholm Marathon på tiden 2.18.17. Hans bästa tid på Lidingöloppet är 1.41.10. Foto: Karin Grip.
När diskussionen om vad som är jobbigast – Lidingöloppet eller Stockholm Marathon – ändå är igång passade jag på att skicka vidare frågan till Anders Szalkai, som sprungit båda loppen. Så här svarar han:
Om jag utgår från mig själv och några ur den nationella eliten blir svaret att maran är lite jobbigare än Lidingöloppets 30 km. Jag har aldrig nått några större framgångar på Lidingöloppet (1.41.10 som bäst), men inte heller riktigt satsat på loppet då jag ofta haft en mara i ett mästerskap i augusti eller ett ”snabbt höstlopp” i september/oktober.
Några tillfällen har jag dock tagit ut mig 100% på Lidingö, och om jag personligen refererar känslan efteråt en 100% insats vid en mara har jag varit mer sliten muskulärt efter maratonloppet och det har tagit något längre tid att återhämta mig. Tidsfaktorn är det som jag tycker avgör att maran blir jobbigare. Minst 30-40 minuters längre arbetstid blir det för de flesta som testat både maran och Lidingös 30k. Just denna dryga halvtimme ”extra” kräver att musklerna måste arbeta när dom är som tröttast; ”trasiga” och tomma på energi.
En del anser också att asfalten sliter mer än stigarna ute på Lidingö, men här tycker jag att det extremt småkuperade och bitvis storkuperade Lidingöbanan frestar på lårens framsidor extremt mycket, och nästintill är jämförbar med 42 km asfalt. Energimässigt gör löparen säkert av med mycket mer energi första 30 km på Lidingöbanan än på första 30 km på en mara, men sedan ska man 12 km till på maran och då tror jag att energimängden ”går om” och blir större på maran totalt sett.
Dock ska sägas att jag tror det är lättare hushålla med kolhydraterna och springa på ”fettet” på en flack mara, jämfört med kuperingen på Lidingö. Varje backe uppför måste löparen koppla på ”turbon” och därmed bränns mycket kolhydrater. Det är min teori och därmed tycker jag kostladdningen med kolhydrater är lika viktigt inför Lidingö, som inför en mara.
/ASZ