Långa intervaller på Studan

Mina Lunar Elite-skor är perfekta att springa på bana med, de är tillräckligt hårda för att inte kännas svampiga mot det mjuka underlaget. Foto: Privat.

Det är lustigt egentligen. Jag har bott i Uppsala i nästan hela mitt liv, men har aldrig satt min fot på Studenternas IP förrän juli i år. Och nu har jag redan hunnit köra flera träningspass där – jag bara älskar att springa intervaller på bana. Det är platt och lättsprunget, man håller enkelt koll på hur långt man sprungit och man känner sig som en friidrottsstjärna.

Idag stod det långa intervaller på schemat, något jag sällan kör. Till min stora glädje fick jag sällskap och fin draghjälp av Helena. Vi började med en drygt 2,5 kilometer lång lugn uppjogg, därefter skulle 3×1600 meter springas på bana – i min 5-kilometersfart på cirka 4:35 min/km och med två minuters gåvila mellan intervallerna.

Luften var krispig och lätt att andas, första intervallen bara susade förbi i 4:34 min/km och känslan var mycket positiv. Kort vila och så iväg igen – nu hann andningen ikapp efter drygt halva. Helena fortsatte konversationen medan jag bara flåsade högljutt. Sista intervallen var lååååång och mot slutet var benen riktigt tunga. Lyckades ändå behålla ett avslappnat och fint löpsteg (tyckte jag i alla fall) och klockade 4:35 min/km. Perfekt – precis enligt plan.

Skärmdump från Garmin Connect.

Efter en kortare nerjogg cyklade jag hemåt och laddar nu för långhelg med fjällöpning i Ramundberget. Ska bli så himla kul att springa i vacker, storslagen natur!