Idrottsläkaren presenterar sig

Idrottsläkare Dan Leijonwall är bland annat referensläkare för Team Stockholm Marathon. Foto: Idrottsdoktorn.se

Idrottsläkare Dan Leijonwalls svar på era frågor om löpträning och hälsa har blivit ett uppskattat inslag här på bloggen. Jag tänkte därför att det vore på sin plats att han med några meningar presenterade sig själv och berättade lite om vad han arbetar med och hur han tränar:

Jag är specialistläkare och auktoriserad idrottsläkare med idrottspedagogutbildning, och har många år arbetat som träningsläkare, tävlingsläkare och förbundsläkare för flera idrottsförbund. Ett antal år var jag ledamot av Svensk Idrottsmedicinsk Förenings styrelse, och varit samordnare för idrottsmedicinska kongresser och koordinator för

Folkhälsoinstitutets satsning ”Fysiska Aktivitetens År”.

Strax innan milenniumskiftet lade jag fram idén att samla ihop den kunskap och forskning som finns om sjukdomar och fysisk aktivitet, vilket kom att kallas FYSS (www.fyss.se), som nu används i sjukvården. Efter det har olika nätportaler anlitat mig som expert eller författare till artiklar och i frågespalter. En stor del av min vardag består av att träffa patienter på en idrottsläkarmottagning i Stockholm, Idrottsdoktorn, där jag träffar många löpare. Från 2009 är jag referensläkare för Team Stockholm Marathon.

Min idrottsbakgrund har jag inom olympisk tyngdlyftning, även om det nu för tiden handlar om styrketräning och löpträning på motionsnivå. God kondition är nödvändigt inte minst inom explosiva kraftidrotter. Ofta kommer man till en platå i styrkeutvecklingen som man inte kommer runt med bättre teknik. Ett vanligt fel är att konditionsträningen inte hängt med på samma nivå som styrke- och teknikträningen.

Dessutom är kondition en färskvara, som minskar snabbt om man inte underhåller den. Men när man tränar kondition får man snabbt utdelning och märker också att styrketräningen går betydligt lättare. Lättast och enklast tycker jag att man tränar kondition genom löpträning, antingen i 1-minutsintervall eller submaxlöpning under 20-30-minuterspass.

Styrkeidrottare brukar föredra intervall, trots att det är mer plågsamt, på grund av att det tar kortare tid, ger snabbare resultat och är lättare att mäta förbättring. Själv kör jag submaxpass 2-3 gånger/vecka, vintertid mest på löpband.

Har du frågor till Dan, mejla mig på petra.manstrom@svd.se, så skickar jag dem vidare till honom. Frågorna besvaras i mån av tid och relevans för resten av läsarkretsen.