Svar på era frågor #2

Michel Bach från Frankrike sprang 2009 års New York City Marathon med en 12 kilo tung miniatyr av Eiffeltornet på huvudet. Foto: David Goldman/Scanpix.

Här kommer fler svar på era frågor!

Fråga:

Behöver du kämpa mot negativa tankar under loppet och vad gör du i så fall? När man börjar springa brukar det vara en kamp mellan hjärna och hjärta ibland.

/Oskar

Svar:

Just under maran tror jag inte jag tänkte en enda negativ tanke. Kanske för en kort stund när iPoden lade av, men annars var det positiva tankar hela vägen. Men hade jag tagit i ännu mer från början kanske jag hade blivit tröttare och hamnat i en negativ spiral, det kan man ju bara sia om.

Under milloppen brukar det däremot komma massvis med negativa tankar, så där har jag en hel del att jobba med.

/Petra

Fråga:

Lägger du upp ett annat upplägg inför Lidingöloppet jämfört med maraton? Bland annat med tanke på alla med- och motlut.

/Örjan

Svar:

Ja, träningen inför Lidingöloppet kommer innehålla mer backar och fartträning jämfört med maraträningen.

/Petra

Fråga:

Kommer du att behålla din maratonkeps som en lyckokeps? Och springa alla dina maror med den på huvudet framöver?

/Thomas

Svar:

Haha, ja – varför inte? Under förutsättning att väderförhållandena tillåter så kommer jag nog använda den vita Newlinekepsen på många framtida lopp.

/Petra

Fråga:

Hur gammal är du? Hur ser din livssituation ut? Får du ihop ditt liv? Får du träna på arbetstid? Känner du att du försakat saker/vänner/andra aktiviteter på grund av din löparsatsning? Blir du aldrig trött och oinspirerad?

/Lilla Li

Svar:

Jag är 33 år. Jag får inte träna på arbetstid, men däremot jobbar jag som frilansjournalist på halvtid och då blir det enklare att planera in träning dagtid de dagarna och ta igen det på kvällen istället. Då jag inte har barn och familj har jag förstås mer tid över till träning än de som har en annan livssituation.

Jag känner inte att jag har försakat vänner genom min satsning, de flesta har varit väldigt förstående och för mig är det viktigt att inte tappa kontakten med vänner som till skillnad från mig inte är löptokiga. Ombyte förnöjer!

/Petra

Fråga:

Jag undrar om du springer intervaller och annan ansträngande löpning ensam också och hur du gör för att behålla disciplinen då. När jag tränar i grupp på till exempel spinningpass kan jag ta ut mig rejält men ändå hålla på tills passet är slut. När jag springer intervaller ensam har metrarna en tendens att bli kortare och kortare…. Skulle vara intressant att få veta om du har liknande ”problem” och hur du i sådana fall lyckats komma över dem.

/Sara

Svar:

Jobbig intervallträning är av uppenbara skäl lättare att köra i grupp. Ska man springa ensam så tycker jag att det är lättare att köra på löpband, då kan man enklare kontrollera sträcka och hastighet.

Men för att verkligen få till bra kvalitetsträning är mitt bästa tips att köra just de passen med en klubb, coach eller kompis.

Lycka till!

/Petra

Fråga:

Jag bor i USA och många som springer maror och liknande och gör det offentligt (via blogg med mera) gör det ofta för ett välgörande ändamål. Funderade du någonsin på att göra detta? Skulle du kunna tänka dig att göra det nu när du är lite mer känd :) Och om du hade gjort det, vilket ändamål står dig varmt om hjärtat? Slutligen, när kommer du springa NYC Marathon – det ultimata folkmaratonet?

/Cecilia

Svar:

Nu på lördag cyklar/springer jag till Stockholm från Uppsala för ett välgörande ändamål. Kan mycket väl tänka mig att ställa upp i lopp för välgörande ändamål också – om någon arrangör är intresserad, såklart. Absolut, NYC Marathon skulle jag inte säga nej till, problemet är väl att få plats?

/Petra

Fler svar följer…