Svart på vitt om min löpning

Maratonbloggaren på Stadion strax innan dagens provlöpning av andra varvet på Stockholm Marathon. Foto: Privat

Efter löpdagar som denna är det lätt att känna sig lite modstulen, men istället för att grotta ner mig i det tänkte jag dela med mig av en lista jag har skrivit över positiva löpupplevelser i mitt liv sedan jag började springa i december 2009:

1. I december 2009 var 8 kilometer den längsta sträcka jag hade sprungit. I skrivande stund är mitt distansrekord på en dag 54 kilometer.

2. Jag har insett hur effektiv en löprunda är för kreativiteten, humöret och problemlösningsförmågan. Man jobbar mycket bättre om man springer regelbundet.

3. Genom mitt löparbloggande har jag träffat många nya vänner och fått lära mig massor om löpning.

4. Jag har åkt på mitt livs första löparträningsläger och hade så roligt att jag ser fram emot att snart få göra något liknande igen.

5. Jag tycker på allvar att en veckas fjällöpning låter som ett ypperligt sätt att spendera semestern på.

6. Jag börjar tro att det faktiskt går att genomföra en mara och springa under hela loppet.

7. Jag har sprungit mitt livs första millopp, något jag aldrig i livet trodde att jag skulle göra. Kort och snabbt har jag alltid haft grymt stor respekt för.

8. Jag har trotsat massvis med minusgrader och sprungit långpass i arktisk väderlek.

9. Jag har etablerat löpning som träningsform – något jag aldrig trodde skulle vara möjligt – och känner redan nu att jag kommer att springa många, många fler lopp efter Stockholm Marathon.,

10. Jag har lärt mig att lyssna på kroppen, vila mer och inte bara köra på. I gengäld har jag blivit en friskare och gladare människa.

Länge leve löpningen! Vad har löpningen gett dig?