Inspirationskvällen i bilder

Från vänster: Ingmarie Nilsson, vinnare av 1995 års Stockholm Marathon, och Ingrid Lindgren Andrén, som sprang Berlin Marathon i fjol. Foto: Petra Månström

Från vänster delar av publiken och Anna von Schenck, landslagslöpare i maraton som på rekordtid gått från motionär till elitlöpare. Foto: Petra Månström

Från vänster: Kenth Svensson, som driver bloggen Snabba Fötter, tillsammans med landslagslöparen Anna von Schenck och bloggerskan Miranda Kvist tillsammans med undertecknad.

Igår var det två lite nervösa premiär-eventfixare som välkomnade ett stort gäng intresserade till inspirationskvällen. Temat var maratonlöpning och lite extra välkomna var de som tränar för sin första mara. Vi höll till på Runner’s Store som var sjysta och bullade upp med bananer, juice och kakor så att besökarna skulle stå sig medan våra tre föredragshållare berättade om maratonlöpning ur olika aspekter.

Först ut var Ingrid Lindgren Andrén som berättade om hur hon efter många års från-och-till-joggande blev helfrälst på löpning, gick med i en klubb och snart tränade för sin första mara. Det var väldigt inspirerande att höra henne berätta om hur hon kämpade sig igenom sitt första intervallpass och hur det kändes att gå i mål på Berlin Marathon i fjol.

Därefter äntrade Ingmarie Nilsson, 1995 års vinnare av Stockholm Marathon, scenen. Hon berättade om hur man ska träna, äta och tänka de sista veckorna före loppet och tiden efteråt. Bland annat berättade hon att ingen såvitt man vet hittills har dött av uttorkning under en mara – men däremot finns fall dokumenterade där löpare dött av övervätskning. Det är alltså inte bra att dricka för mycket under ett lopp.

Sist ut var Anna von Schenck, som vann förra veckans halvmara på Kungsholmen Runt och är landslagslöpare i maraton. Hon berättade om hur hon gått från en lovande motionär som gjorde sitt första millopp på 55 minuter till en elitlöpare och under den tiden fött tre barn och arbetat heltid. Och bara genom att börja kvalitetsträna (intervaller, snabbdistans med mera) kapade hon sin maratid med en halvtimme.

Hennes historia fick mig verkligen att inse att ingenting är omöjligt – men att det krävs ett jäkla pannben för att motivera sig att träna på knepiga tider och bita ihop när familjen ligger däckad i influensa samtidigt som EM närmar sig.

Såg en hel del kända ansikten bland åhörarna, bland andra Miranda, Jesper, Dessi, Paula, Morgan, Åsa, Staffan, Mia, Coyntha, Ruth och Anna. Påminn mig gärna om jag har glömt någon! Coach Ingmar med fru dök upp vilket gjorde mig extra glad. Anders från Maxim kom och bjöd alla på sportdrycken som serveras under Stockholm Marathon – givetvis rätt utspädd – och svarade på frågor, det var väldigt uppskattat.

Minglet efteråt blev supertrevligt det också och det var svårt att slita sig från Runner’s Store där på kvällskvisten. Jag och Kenth är väldigt nöjda och hoppas att alla ni som kom gick därifrån fyllda av ny löparenergi!

Utan att ens ha sprungit en mara (än) är jag beredd att skriva under på min landsman Emil Zátopeks ord:

”Om du vill vinna någonting, spring 100 meter. Om du vill uppleva någonting, spring ett marathon.”