Petra Månström
Varför köra aw på krogen när man kan ha lika kul i Stadsskogen? Längst ner till vänster coachens terrängskor. Foto: Petra Månström
Igår eftermiddag skulle nya muskelfibrer i mina ben väckas till liv och uthålligheten tränas genom två 3-kilometersintervaller i tröskelfart. Och miljön var inte någon flack och slät bana utan det beryktade Hästspåret i Stadsskogen.
”Ta några skor du inte är så rädd om”, rekommenderade coach Ingmar inför gårdagspasset och väl på plats förstod jag varför han sagt så. Tröskelpasset löptes på lera, genom djupa vattensamlingar, rötter och stenar. Mycket fostrande med andra ord.
Trots den utmanande terrängen lyckades jag hålla bra fart, den snabbaste kilometern gick enligt min klocka på 4.48 minuter! Farten var jämn (tack vare Ingmar) och pulsen låg högt och bra runt 170-173. På min andhämtning kunde han snabbt avgöra om farten var för hög eller för låg.
Med tre kilometers uppjogg, lika lång hemjogg och tröskelintervallerna blev det totalt 13 kilometers löpning varav nästan en halvtimme i tröskelfart! Precis som jag skrev i rubriken så var det mitt hittills jobbigaste men också roligaste pass.
Jag känner tydligt att min form förbättrats, jag orkar hålla ett högt och fint löpsteg trots puls runt 173 och andningen är under kontroll – ingen hyperventilering som för några månader sedan.
Tyvärr var jag så darrig efter första intervallen att jag glömde starta klockan igen inför den andra, så i diagrammet nedan syns bara första vändan.
Vi avslutade passet med tre ruscher uppför en kort, brant backe för att de snabba muskelfibrerna skulle få en sista duvning.
Jämn och fin puls (samt fart) under tröskelintervallen, som ni ser. Skärmdump från Garmin Connect
Kan verkligen rekommendera den här typen av pass! Många löpare – inklusive jag själv – undviker gärna sådana här jobbiga pass, men det positiva är att det är över snabbt. Supereffektiv träning, med andra ord!
Trevlig helg på er!