Petra Månström
Partiledaren i Storbritanniens konservativa Tory-parti, David Cameron, på joggingrunda med Luke Hardy och Sarah McCarthy. Foto: Scanpix
Mycket glädjande har DN:s maratonbloggare skrivit ett inlägg om det faktum att Stockholms två dagstidningsdrakar nu har var sin maratonaspirant. Bland annat skriver han att ”Petra är journalist men ser ut som en löpare”. Jag förstår att orden antagligen var nedskrivna med glimten i ögat, men de fick mig ändå att fundera lite på hur en löpare egentligen ser ut.
Och nu menar jag någon form av sinnebild av en löpare. Är det en senig, vindpinad varelse med långa ben, välanvända shorts och ett turlinne som vederbörande av olika skäl inte har tvättat sedan premiärmaran för trettio år sedan? Det är i alla fall min egen sinnebild av en löpare.
Eller är den bilden på väg att ändras? Är urtypen numera en ständigt leende varelse med slimmade kompressionsplagg, pulsklockan runt armen och blixtsnabba tävlingsskor på fötterna?
Själv betraktar jag mig som en oslipad diamant och visualiserar hur jag om en sisådär tio år kommer att stå i någon målfålla och yra om att ”nästa år gör jag sub 3:30 på maran”. Och för att ta mig dit lite snabbare lånar jag proffsens metoder i form av pulsklockor, laktattest, egen löpcoach (en stjärna i himlen till dig, Ingmar!) och specialkost…