Den här gången tänker jag inte vara duktig flicka

Tjeckiens president Václav Klaus avfyrade startskottet för Prague Half Marathon 2009 och kommer förmodligen göra det i år också. Foto: Praguemarathon.com

Taggade löpare i startögonblicket av Prague Half Marathon. Foto: Praguemarathon.com


Jag lär knappast ha i toppstriden att göra, men medalj får jag likväl. Yes! Foto: Praguemarathon.com

Så där – väskan är packad och jag ska gå och lägga mig. Förhoppningsvis har jag täckt upp för alla tänkbara tävlingsväder, jag har med mig långärmat, kortärmat, långa tights och korta. Stödstrumpor, rosa kepsen och handledsvärmarna.

Har matats med en hel del goda råd om hur jag ska disponera loppet vilket jag såklart är tacksam för. Faktum är ju att jag själv har efterlyst era råd och ju offentliggjort min träning genom den här bloggen.

Ändå kan jag inte sticka under stol med att en viss prestationsångest börjar komma krypande. Varför, kan man undra – jag lär ju knappast ha i tätstriden att göra och några världsrekord lär jag inte slå. Någon lär heller knappast bry sig om huruvida jag startar eller ej – eller om jag skulle bryta.

Men det är i mitt huvud den största tävlingen utkämpas. Den som går ut på att jag alltid måste vara duktig flicka och leverera det som omgivningen förväntar av mig.

Har funderat på det här hela kvällen och kommit fram till att jag faktiskt gör detta för att det är KUL. Tjeckien är mitt andra hemland, här har jag halva min släkt och att få begå mitt första tävlingslopp i dess huvudstad känns underbart.

Det är den känslan jag vill bevara.

Sedan vill jag gärna komma i mål, men mina ambitioner får stanna där. Och skulle något inträffa som gör att jag inte lyckas fullfölja är det inte hela världen heller. Det kommer fler tävlingar.

Så. Det var bara det jag ville säga för stunden. Vi ses i Prag!