Maratonbloggen
Petra Månström
Petra Månström
Jag och Milla hade för dagen valt likadana tights. Snabba Fötter hoppar högt (som vanligt). Foto: Miranda och Petra
Igår morse blev vi upphämtade av bussen och åkte till byn Odeleite där veckans ”höjdpunkt” bergspasset skulle gå av stapeln. Vi kunde välja mellan en slinga på 10 km och en på 14 km i mycket natursköna miljöer – högsta punkten som passerades var 57 m ö h! Inte illa. Jag valde milspåret.
En del ångade iväg medan jag tog det ganska så lugnt – veckans tidigare övningar fanns kvar i benen – och passade på att fotografera, beundra söta katter, kossor och hundar och blommor.
Och även om 57 m ö h inte låter särskilt högt var banan rejält kuperad och krävde sin kvinna (eller man). Bestämde mig för att satsa lite extra efter vätskekontrollen efter halva sträckan och gick i mål med en puls på 177. Då hade jag ångat på ordentligt i sista sega uppförsbacken och den väl kylda återhämtningsdryck jag fick i handen direikt efter målgång smakade himmelskt.
Måste säga att jag är grymt nöjd med min multisportryggsäck (modellen heter Endurance) från Haglöfs som är skön att springa med, sitter bra på ryggen och rymmer det mesta man behöver för en dags löpning.
I nästa inlägg kommer bergspassets underbara epilog – den frivilliga hemjoggen från Odeleite tillbaka till Monte Gordo på 29 km under ledning av ultrakungarna Rune och Kent som jag, Snabba Fötter och Miranda valde att haka på…
