Petra Månström
Foto: Scanpix
Under sprintträningen igår gick det upp för mig – jag tränar ju med en klubb nu! Visserligen som praoelev, men ändå. Och jag har också sprungit med delar av andra klubbar, bland annat Uppsala Löparklubb.
Men varför känns det som en så stor tröskel att våga gå med i en klubb? Självklart för att jag har löptränat regelbundet så pass kort tid. Vad är jag med mina ynka tre månader i bagaget när somliga sprungit sedan de kunde gå?
Varför inbillar jag mig att man behöver en mansålders erfarenhet för att platsa i en klubb? För jag inser ju att jag i en klubb verkligen skulle få den kvalitativa träning jag vill ha, i sällskap med sköna människor som gillar samma sak som jag. Ett fantastiskt komplement till bloggjoggandet alltså!
Vad säger ni som är med i en löparklubb? Vad krävdes för att platsa i din klubb – om det nu fanns några intagningskrav alls?