Maratonbloggen
Petra Månström
Petra Månström
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Jag har inte löptränat särskilt länge och det här med pulsklockor är relativt nytt för mig. Dock har jag märkt att klockans blotta existens stjäl uppmärksamhet från själva löpningen. Allt som oftast kommer jag på mig själv med att tappa fart för att jag har blicken fastnaglad på displayen istället för riktad långt fram i färdriktningen.
Som jag skrev i tidigare inlägg så glömde jag bort att titta på klockan under gårdagspasset, var alldeles för förbannad för att komma ihåg det. Jag är nästan böjd att tro att personbästat berodde på just det faktum att jag inte sneglade på klockan hela tiden.
Missförstå mig rätt – träningsdatorer/pulsklockor är fantastiska redskap i löpningen och jag har svårt att tänka mig träning utan min Polarklocka. Men att jobba på att inte kolla snittfarten stup i kvarten utan lita på att kroppen klarar att hålla farten ändå vore nyttigt för mig.
Hur tänker ni, har ni med er eventuella klocka på alla pass eller händer det att ni löptränar utan den? Jag menar, förr i tiden funkade det ju utmärkt att sätta svårslagna världsrekord och prestera topptider utan dessa digitala träningskompisar…
