Petra Månström
Foto: Lars Pehrson
Många säger att när de springer så rensar de hjärnan. Det funkar för mig ibland, men beror mycket på vad det är jag måste rensa bort. Ibland kan huvudet vara så fullt av grubblerier att jag knappt kommer ut i spåret. Då skulle jag verkligen behöva en träningskompis som drog ut mig, för de där kortare passen som springs i mörker är inte alltid så roliga.
Långpass är nästan alltid kul, fartlekspass går undan eftersom det ”händer” något nytt hela tiden. Men distanspassen på runt milen! Hur gör man dem roliga? Tips mottages tacksamt och säg helst inte att jag ska ställa mig på bandet…