Petra Månström
Jag och bloggerskan Miranda efter ett långpass i centrala Stockholm i slutet av december 2009. Foto: Privat
Jag är sportfånen. Den som ständigt släpar runt på en stor ryggsäck – ”nej, jag ska inte ut och resa, jag ska bara klättra i kväll” – och som riktigt längtar efter att helgen ska komma så att jag kan springa långpass i dagsljus.
De flesta semesterresor jag åker på är aktiva, för jag skulle få krupp efter mer än en dag i viloläge på stranden.
Med andra ord är det svårt att dölja min stora passion för träning, men det är inget jag strävar efter heller. Jag tycker ju om att prata om löpning, skidåkning, fjällvandring eller vad det nu är jag pysslar med för stunden.
Just nu handlar det mesta i mitt liv om löpning, inte mig emot eftersom jag älskar varje sekund i spåret. Och att jag tränar inför ett maraton har väl knappast undgått någon i min närhet, inte minst på grund av den här bloggen.
Men ni andra som är passionerade löpare – hur stor del av er bekantskapskrets känner till att ni springer regelbundet? Är det något ni pratar om eller vill ni helst hålla er träning för er själva? Är ni ”den som springer” på er arbetsplats eller vet ingen om att ni snörar på er löparskorna då och då?
Vore kul att veta! För jag har en liten fördom om att många löpare helst utövar sin sport i hemlighet och ogärna luftar tankar om den bland icke-löpare…