Sverige – Kanada-matchen

Halv två på morgonen i förrgår fick jag erbjudande från en
kompis om att köpa en biljett till Sverige – Kanada-matchen. Ibland är livet
helt enkelt för bra! Sagt och gjort, igår eftermiddag traskade jag iväg till
min första OS-match någonsin, iförd min svenska landslagströja.

Fotbollsmatchen skulle spelas på Workers’ Stadium, och det
var på vägen dit som jag började inse hur väl min observation av ”bubblorna”
stämde. Det är många som har klagat över att Beijing är mer livlöst och
folktomt än någonsin, och att det inte finns minsta tillstymmelse till
folkfest. Jag håller delvis med, även om jag förstår att det är nödvändigt ur
säkerhetssynpunkt. Men igår insåg jag vad OS-stämning verkligen var för något,
och att i Beijing, finns den inne i och runtomkring arenorna.

Med tanke på kinesernas enorma förkärlek för byråkrati,
säkerhetsparanoia och kontroller hade jag läst på listan över tillåtna föremål,
eftersom jag var orolig för säkerhetskontrollerna vid ingångarna. Den gick dock
utan problem, och förutom en snabb kroppsvisitering utförd av en kvinnlig polis
gick det lika snabbt och smidigt som nere i tunnelbanorna. Till skillnad från
många andra säkerhetskontroller i Kina, så var man här verkligen mån om att
allt skulle gå snabbt, effektivt och smidigt, samtidigt som man hade insett
vikten av ett professionellt och vänligt bemötande. Det var riktigt
föredömligt, och gick riktigt snabbt. Volontärerna här var också påtagligt
trevligare och mer engagerade än de stackarna som sitter i drösar i
tunnelbanorna hela dagarna.

Kön till säkerhetskontrollerna.

Kina har gott om arbetskraft.

Väl inne slogs jag för ett ögonblick av den något trögtänkta
insikten att OS verkligen hålls i Kina, i Beijing. Överallt var det kineser som
tog kort, på sig själva och varandra, och strosade omkring.

Räkna hur många som håller på att ta kort.

Det var lite
festivalstämning över det hela, vilket underströks av popcorndoften, även om
det i så fall var en extremt reglerad, välorganiserad festival. Eftersom det
var förbjudet att ta med sig mat och vatten in på arenan fick allting köpas där
inne, vilket kanske förminskade utbudet men såg till att området höll sig rent
och snyggt. (ni som har sett kineser äta solrosfrön vet vad jag menar) Ett
irritationsmoment var dock att de bara sålde drycker i stora pappglas, inte på
flaska, vilket inte bara är ett dubbelt resursslöseri utan även otympligt att
hålla. Inne på området borde väl alla drycker och snacks vara godkända? Däremot
var det inte alls några ockerpriser, utan ungefär samma som utanför arenan.

Min plats var väldigt bra, på nedre parkett nära ena målet.
Mindre bra var det faktum att runt 30-40 kanadensare satt runt omkring mig,
vilket kändes lite obehagligt som enda svensk-kines. Oavsett hur civiliserade
vuxna människor än är i teorin, så återstår faktum att vi var på fotbollsmatch,
där normerande klädsel brukar inkludera lösperuker, ansiktsfärg och
beerbong-hattar. Stämningen kan vara lite annorlunda då.

Ungefär här försöker jag påminna mig själv om att kanadensare är trevliga.

Första matchen som spelades var Nigeria – Brasilien, vilket
var höjdpunkten för kineserna. Stödet för Brasilien var överväldigande, även om
varken nigerianskorna eller brasilianskorna tack och lov förstod någon
kinesiska.

Efter första matchen gick jag på jakt efter svenskar, och
hittade tack och lov ett gäng lite längre bort. Det kändes lite som att hitta
en silltallrik mitt bland allt ris och nudlar, lite som att komma hem helt
enkelt. Där satt jag sedan resten av tiden, och kunde skrika och heja på
Sverige så mycket jag ville utan risk för att bli lynchad.

Min första OS-upplevelse, och första fotbollsmatch, var väldigt. Speciellt eftersom svenskorna spelade så bra, men
även för att sällskapet var så härligt. Det är något speciellt med att se på
fotboll med över 50 000 åskådare, och det är något riktigt speciellt med att
skrika och tjuta av glädje med människor man nyss lärt känna.

Det måste vara den riktiga OS-stämningen: en blandning av
sportglädje, spänning, nationell stolthet och folksamling när allt detta är som
mest positivt. Lägg därtill en otroligt väloljad, välkomnande organisation runt
omkring, och det är lätt att inse hur OS kan vara en sådan rolig folkfest. Det
är lite synd att den här stämningen bara finns i bubblorna, men man får helt
enkelt göra det bästa av situationen.