Bära eller brista på kinesiska högskoleprovet

Förra helgen hölls det kinesiska högskoleprovet, Gaokao, en nationell händelse över två dagar som involverar ca 10 miljoner ungdomar som tar provet, ca 20 miljoner oroliga och förväntansfulla föräldrar samt ytterligare miljoner av spända släktingar.

Enbarnspolitiken som lastar ansvaret för två generationers försörjning och förväntningar på det enda barnet, den knivskarpa konkurrensen om attraktiva anställningar i den blomstrande ekonomin och den meritokratiskt färgade kinesiska kulturen är alla faktorer som gör Gaokao till ett av de mest stressfyllda och haussade proven i världen.

Av de ca 10 miljoner som skriver provet antas ca 5,7 miljoner till högre utbildningar i statlig regi. För övriga gäller ytterligare ett år av intensiva förberedelser, mindre selektiva privata institutioner eller en osäker framtid som outbildad arbetskraft.

Utanför the Affiliated High School of Renmin University i Beijing står hundratals föräldrar och vakar medan deras barn svettas i sina pyjamasliknande skoluniformer över matematik, engelska, kinesiska samt natur- eller samhällsvetenskapliga ämnen beroende på sökt universitetsutbildning. Stämningen är pressad och luften är tung av nervositet och smog.
De tävlande gymnasiestudenterna visar dock inga tydliga tecken på mental obalans.
– Vi är vana, hela vår utbildning hittills har gått ut på att prestera på prov. Det här är knappast första gången, säger student som vi talar med utanför skolan.
– Jag har studerat till midnatt och gått upp klockan sex varje dag sista året inför provet. Hade som regel att aldrig sova mer än sex timmar per dygn och det kommer därför att gå bra, säger hon och tillägger att provet, trots sin påfrestande karaktär är ett uppskattat system då det åtminstone i teorin ger alla ungdomar en rättvis möjlighet att tävla om de så eftertraktade universitetsplatserna.

Vad det provcentrerade utbildningssystemet innebär för studenternas förmågor är flitigt diskuterat i Kina. Provhetsen ger en utbildning med stort fokus på individuell korvstoppning medan marginell energi tillägnas grupparbeten, självständig informationssökning, kritiskt tänkande och nyskapande tillämpningar av inhämtad kunskap. Detta oroar, inte minst den kinesiska regeringen som uppmuntrar universitet att även satsa på alternativa intagningar.

Kritiken till trots, tycks Gaokao fylla en viktig funktion i samhället, eller som en student på Beijing University konstaterar:
– Gaokao är långt ifrån perfekt. Men det är det bästa vi kan göra av situationen just nu. Gaokao behövs för att rangordna de miljoner som vill över den smala bron till högre utbildning, i Kina finns det alltid fler människor än det finns möjligheter.