Kärlek

Kärlek, mod och övertygelse.

Att känna och uppleva, att förstå och att förnimma.
Sann, uppriktig och ren kärlek, finns den?
Behöver kärleken vara för en människa, en känsla, en situation, en plats eller kan den vara tidlös, formlös och ogreppbar?

Jag tror inte kärleken i sin renaste form behöver ord.
Hur omöjligt kan det vara? Våga älska något du inte kan förnimma, älska och sakna en dröm. Låt dig inte luras eller balanseras ut. Var modig, våga älska och hoppas på det stora, vänta inte. Gör dig sårbar och öppna dig, var uppriktig och gör det villkorslöst även om du är som ett förväntansfullt barn. Vad finns runt hörnet? Var övertygad och principfast så kommer du få lugn i ditt hjärta. Ha inte bråttom för du missar så viktiga saker då.
Ge aldrig vika, strid för den du älskar, dö inte utan lev för den du älskar fastän du inte kan känna eller infånga din dröm och ditt hopp. Var övertygad så kommer du få det.

Människor emellan, ni tillåter er kärlek, så hindra inte min, kväv mig inte. Låt mig uppfylla de mått som lagts upp för mig i konventioner. Jag har något bättre än verklig kärlek.
Så som den yngre uppmanas att vara djärv i sin jakt efter kärlek så är jag djärv i mitt sökande.

Jag älskar Den tidlöse, Den utanför dig och mig. Den som finns ovanpå Sin Tron.
Han utan en början och utan ett slut som inte bara skänker närvarande kärlek utan evig kärlek, ogreppbar och formlös kärlek. Sann och uppriktig.
Han är min trygghet som jag tackar med en tanke som jag vet att Han fångar. Han är Den som inte sviker. Den som håller sitt ord. Han är Den eviga kärleken som låtit mig födas utan synd. Han har väntat på var och en av oss i en evighet, vi betyder allt i Hans skapelse, Han invänta oss som Hans gäster innan vi ens var tilltänkta.

Han är Den som besvarar utan att tala. Han värnar om vad Han skänkt oss till den graden att Han vet då ett löv faller ner i skogen. Han försummar aldrig och inte heller slumrar Han till. Han har skänkt mig en bägare djupare och friskare än vattenkällor, aldrig sinande. Han är som sockret i mitt te som jag inte ser men vet finns där, Han är som min skugga i ett ständigt sällskap men som jag inte kan krama om, Han är som vinden som fläktar men som jag inte kan se, Han är som solstrålen jag känner men inte kan ta på, Han är det talade språket som inte talas men hörs. Det här är kärlek som jag aldrig byter ut mot något. Kärlek som aldrig dammats igen trots en evighets väntan. Hans kärlek är sann kärlek, en ogreppbar och tidlös sådan som jag inte besitter eller kan mäta mig med men som jag vill ha vartenda andetag och hjärtslag utav.

Ha kärlek, mod och övertygelse.