X
Annons
X

Ramadanbloggen

Mohamed Abubaker

Mohamed Abubaker

Taqabbal Allah minna w aminkom – Må Allah (Gud) acceptera från er och oss.
Önskan om att Gud ska acceptera våran avsikt, fasta och bön samt våran högtid.

Nu på morgonen så ska jag iväg till ”moskén” med mina traditionella kläder, vita från topp till tå. Ska gå med familj, släkt och vänner till en stor idrottshall (vi är för många för moskén) som man hyrt i några timmar för att vi ska ha våran Eid bön och predikan i ca 1 timmes tid. Efter bönen och predikan blir det ett riktigt kram kalas. Sen bär det av hemåt, vila och äta klassisk lunch med familjen. Sen ska vi besöka min älskade farmor tillsammans med syskonen, syskonbarnen, kusinerna osv. Sen besöker jag övriga släkten och bekanta till familjen. De yngre får gåvor då detta är en av de två muslimska högtider som vi verkligen firar. Efter denna långa dag så drar jag mig hemåt och kopplar av, det kommer nog vara en hel del telefonsamtal under dagen med massor av gratulationer och lyckoönskningar.

Trots glädjen så lämnar våran gäst oss, det känns verkligen som att jag fastat i en vecka. Jag ser redan fram emot nästa ramadan. Detta syskonskap finns under ytan men vi alla måste kämpa på med vårt under ett helt år innan vi kan synas lika frekvent igen. Måtte året gå snabbt och vi få uppleva denna välsignade månad tillsammans med våra nära och kära i en nivå av stark tro och god fysisk hälsa.

Angående bloggen så hoppas jag att ni som läst har fått ut något av att läsa det vi skrivit.
För de som vill så går det att följa mitt och Mehrakos bloggande på www.betraktarensoga.wordpress.com, som tidigare nämnt.

Tack för en oerhört fin tid på denna blogg. Det har varit lärorikt och givande och tack för alla kommentarer som jag fått, även de mindre roliga, fungerar som en bra påminnelse om att det finns sånt därute. Jag har alltid ett öga på er ,så se upp..Shaft sover alltid med ett öga öppet ;-)
Tack ni alla som uppmuntrat mig till att skriva, att ni tagit er tiden att skriva till mig har varit oerhört motiverande.

Slutligen vill jag bara säga att min tanke en sån här glädjens dag även går till de som inte är med oss längre, det är under högtider som dessa då det alltid är oundvikligt att inte tänka på deras plats vid matbordet som man verkligen saknar dom. Deras närvaro i våra tankar presenterar sig genom deras frånvaro och det säger allt, ni finns med i våra böner.

/Eid Mabrok – Mvh Mohamed