Ramadanbloggen

Mohamed Abubaker

Mohamed Abubaker

Muslimer bad tidigare mot Jerusalem med anledning av att andra profeter (Abraham, Moses, Jesus, David osv.) besökt platsen, inga statyer (”gudar och gudinnor”) fanns där. Men under en bön så fick profeten Mohammed (Guds frid vare över honom) en uppenbarelse där Gud ville att han skulle vända sig till Mecka och inte Jerusalem. Mitt under bönen så vände sig så profeten Mohammed (Guds frid vare över honom) mot Mecka och de som stod bakom honom i bön gjorde likadant. Anledningen till detta var att Mecka blev fritt från polyteism, månggudadyrkan.
Jerusalem är muslimernas andra viktigaste stad efter Mecka och på sista plats kommer Medina, de två sistnämnda är belägna i dagens Saudiarabien. Att göra en bön i den stora i moskén i Mecka som inhyser kaba ger störst belöning hos Gud, därefter Medina i profetens moské och sist Al Aqsa moskén i Jerusalem, därav vikten av Al Aqsa.

Det var under en nattlig himlafärd (Al Isra wal Miraj) som profeten fick träffa Gud och de fem dagliga bönerna förkunnades för profeten och hans nation (ummah). Profeten Mohammed fick även träffa de övriga profeterna så som Adam, Noak, Moses, Jesus och ledde dom i en bön i just Al Aqsa moskéen.
Al Aqsa även kallat för Davids Tempel är ett ställe som judarna även vänder sig till i bön, klagomuren. Om det inte vore för att muslimerna byggde upp Al Aqsa och befäste Jerusalem som en frizon där alla religioner kunde mötas och utövas fritt så skulle inte bara muslimerna ha förlorat Al Aqsa. Utan judarna skulle inte heller ha kvar klagomuren, detta p.g.a. att romarna gjorde sitt bästa i att få bort judarnas tempel.
Men tackvare den himlafärd som profeten gjorde från Al Aqsa så restaurerade muslimerna den och lät Jerusalem bli en skyddszon för judarna, de kristna och muslimerna.

När muslimerna erövrade Jerusalem från romarna så var det under styret av profetens följeslagare Omar, tillika efterträdare s.k. kalif. Omar skrev ett fredsavtal med Jerusalems befolkning som ungefär löd:

”Från Guds tjänare och de troendes ledare, Omar: Invånarna i Jerusalem är garanterade säkerhet till sina liv och tillgångar. Deras kyrkor och kors skall få vara i säkerhet. Detta avtal gäller alla invånare i staden. Deras platser där de dyrkar skall lämnas intakta. Dessa ställen skall ej tas över eller förstöras. Människorna skall vara fria i att utöva sin tro. De skall inte utsättas för några bekymmer. […]”

Resan som Omar gör till Jerusalem från arabiska halvön är väldigt känd. Omar turades om med sin assistent om att rida på en kamel som var deras resedjur.
När de närmar sig Jerusalem var det assistentens tur att rida på kamelen men han misstyckte och sa till Omar att det kommer se konstigt ut inför invånarna i Jerusalem om muslimernas ledare skall gå medan han själv sitter på kamelen. Till detta svarade Omar att han inte tänkte byta plats och vara orättvis, han la till att: ”islams ära räcker till oss alla.”

Då de närmade sig Jerusalem så mötte hans generaler upp honom och de bar på rockar av siden (enligt vissa berättelsetraditioner) vilket förargade Omar, han frågade dem om de ändrats så mycket på två år (det var två år sen de sågs sist). Han ville att de skulle klä sig som vanliga människor och inga extravaganser som kungar eller sultaner. När Omar trädde in i Jerusalem så gick han till profeten Davids tempel/moské (Al Aqsa) där han bad och efter det så gick han till Jerusalems största kyrka för ett besök hos biskopen. Under sitt besök i kyrkan så inföll en bön, biskopen erbjöd Omar att be inne i kyrkan. Men Omar avböjde med motiveringen att muslimer efter hans död kan komma att hävda att platsen tillhör muslimerna och vilja ta över kyrkan med anledning av att han bad där. Han gick ut och bad i anslutning till kyrkan. Idag kan man se hur rätt kalifen Omar hade, muslimerna har gjort den plats som han bad på till en viktigt plats värd att besöka. Detta strider mot islams principer och även kalifens vilja. Kalifen Omar gav biskopen en skriftlig handling som tydligt sa att inga böner i gemenskap, dvs. att mer än en person skall få be där och att inga kallelser till bön skall utföras från denna plats. Allt för att skydda den kristna gruppen som var under muslimskt styre.

Toleransen och ödmjukheten var stor för andra religioner, vilket jag saknar mer utav idag.

/Fridens

Fler bloggar