Cherin Awad
Det här mina vänner tillhör ovanligheterna. Att jag lyckas ta mig upp att äta min ”frukost” innan det är dags att börja fasta. Eller rättare sagt, att min man lyckas väcka mig innan fadjr, morgonbönen som inleder fastan. Oftast brukar det enda sättet för honom vara att göra mig arg på något sätt, så också idag. Men jag har bett honom att tappert ligga i. Inte ge upp. Vi får se hur länge han orkar ;-) Nu ska jag be honom om ursäkt för att jag var så otrevlig innan jag så att säga, came to my senses.
Vad jag åt? En ostmacka. Mer exotiskt än så blev det inte.
//Cherin