Åke Hodell

Att det gamla Z-salenevenemanget återupplivas har förstås en del med Åke Hodell att göra. Inte minst det faktum att den första Hodell-biografin utkommit nu i höst. Magnus Haglunds bok fungerar väl båda att sträckläsa och bläddra i. 60- och 70-talets kultursverige tycks vara fullt av anekdoter och bisarra upptåg, något jag slogs av även när jag läste Niklas Rådströms En handfull regn härom året. Konsten är lika mycket lek som pretentiöst pannrynkande.

Ta beskrivningen av uppsättningen av Hodells hörspel Mr Smith in Rhodesia i mars 1970. Här används en skolklass som lånats från Engelska skolan, för att få fram det korrekta Oxfordengelska uttalet. De repliker barnen uttalade skulle tyvärr visa sig impopulära hos föräldrarna. Det växlade mellan saker som: ”Mr Smith is a good white man” och ”Mr Smith is a murderer”. När barnen berättade om pjäsen hemma ledde det till skandalrubriker som spred sig utanför Sveriges gränser, som Daily Telegraphs löpsedel “Children in Race Hate Radio Trial”. Anna Odell-debatten ter sig plötsligt som en mycket mjäkig historia.