Annons

Klassikerbloggen

Elise Karlsson

Elise Karlsson

Under hösten har klassikerbloggen handlat mycket om aktuella klassiker. Men det bästa med klassikerläsning är ju att den inte behöver utgå ifrån det helt nyutgivna, det som alla pratar om för tillfället.

För ett tag sedan hittade jag kenyanske författaren Ngugi wa Thiong’os Upp genom mörkret (1964) i något biblioteks utsorteringshög, ett bok och ett författarskap som knappt diskuteras alls idag. Det finns flera skäl till att det 2009 är mer troligt att hitta böcker som En blomma av blod för 5:- på närbiblioteket än i bokhandeln. Ngugi wa Thiong’o har visserligen fortsatt skriva, men också haft långa perioder av tystnad, orsakade av politisk förföljelse och privata sorger. Dessutom har han sedan ett antal decennier tillbaka övergått till att skriva på gikuyu istället för på engelska, vilket försvårat möjligheterna att nå ut i väst.

Upp genom mörkret blev hans genombrottsroman, en mörk uppväxtskildring om Njoroge, som försöker skapa ett bättre liv genom att utbilda sig. Njoroges kamp löper parallellt med Kenyas frigörelsekamp. Här uppstår, som ofta hos Ngugi wa Thiong’o, en konflikt mellan individens bästa och kollektivets. Det är en djupt liggande motsättning i författarskapet, som också märks av i författarens sätt att gestalta sina berättelser. Ofta lägger han sig nära huvudkaraktärens perspektiv och bygger upp en melankolisk kunskapstörstande individualist av samma snitt som många klassiska europeiska 1900-talsromaners flanörer. Bara för att därefter växla perspektiv och låta berättelsen bli en myllrande kollektivroman.

Upp genom mörkret avhandlar så skickligt Njoroges personliga konflikter – familj eller kärlek, utbildning eller politik, plikt eller frihet – att man knappt märker vilka insikter man får i Kenyas historia och politiska problem. Om kristendomens på en gång förtryckande och förlösande roll i frigörelsekampen, om jordens symboliska och konkreta betydelse.

”Den vite mannen instiftar en lag eller en regel. Med hjälp av den regeln eller lagen eller vad man ska kalla det lägger han beslag på jorden och påtvingar sen folket en massa lagar som rör jorden och mycket annat, utan att folket får säga ja till det som förr i världen med stammen. Så är det en man som reser sig och vänder sig emot den lag som gjort det rätt att ta jorden. Men den mannen grips av samma människor som skaffade de lagar som mannen kämpar emot. Han döms med hjälp av dessa främmande regler. Tala nu om för mig vem den man är som kan vinna även om Guds änglar var hans advokater.”