Snoilsky

Den mest läsvärda delen av Societeten i Stockholm visar sig lite överraskande vara en lång utläggning om Snoilsky. Den finstämda hyllningen känns mycket oväntad i den annars småputtrande skvallertexten, och visar sig mycket riktigt vara komponerad tidigare och så att säga klipp-och-klistrad in i sammanhanget.

Snoilsky får epitetet ”poeten framför andra”, och hela hans liv beskrivs så målande som om det varit en saga. Ja, till slut blir det faktiskt en saga.

”Åren gå, skymningen faller, John Blund går förbi och kastar damm från den kallnade vulkanen i de vuxna barnens ögon, och hela världen har slumrat in som en förtrollad skog. Tvärt emot vad som sker i barnsagan, är det nu en prinsessa som överträder det förbjudna området och med sitt spö väcker de stora sovarna. Den grevlige skalden blir intagen av en ung grevlig änka, skiljer sig och lämnar landet för att gifta om sig utomlands.”

Det är inte utan att man känner för att läsa Snoilsky, så stark rekommendation som Strindberg ger honom. De samlade verken hittar man här.