Litteratur och legend

En del författares liv vävs så tätt samman med deras verk att det är svårt att lösgöra dem från varandra. Ta George Sand och Alfred de Musset som jag skrivit om tidigare. Legenden om deras liv har gett upphov till filmer och böcker, men hur många letar sig faktiskt fram till deras författarskap?

Några andra författarskap som blivit nära sammanlänkade med författarens egen legend är Ernest Hemingways generation och de författare han skrev om i En fest för livet. Hemingways romantiserande av perioden bidrar förstås till legendskapandet. Den på en gång avslappnade och macho stil han använder sig av i memoaren är lätt att parodiera, som Woody Allen visade i sin novell ”A Twenties Memory”: ”That winter, Alice Toklas, Picasso, and myself took a villa in the south of France. I was then working on what I felt was a major American novel but the print was too small and I couldn’t get through it. In the afternoons, Gertrude Stein and I used to go antique hunting in the local shops, and I remember once asking her if she thought I should become a writer. In the typically cryptic way we were all so enchanted with, she said, ‘No.’”

Härom året utkom en bok på svenska som också den bygger legenden Gertrude Stein, trots att hon är bortgången när bokens centrala händelser utspelar sig. I essän Fallet med det försvunna receptet (Sanatorium förlag) redogör Jonas Ellerström för en boks utgivningshistoria, något som är mycket mer rafflande än man skulle kunna tro. Fast det är förstås inte allt, den lilla essän säger en hel del även om Toklas och Stein och de kretsar de umgicks i, även om eller kanske just för att det sägs mellan raderna.