Klassiker i bokhyllan

Under sommaren har det gått en intervjuserie i Svenska Dagbladet, där man bett några kulturpersonligheter att visa upp sina bokhyllor. Självklart dyker det upp en del klassiker i det sammanhanget.

Lena Adelsohn Liljeroth reflekterar bland annat över kanonbegreppet: ”Man kan ju ha sin egen privata kanon utan att man behöver ha en rikskanon.” Samtidigt verkar hennes klassikersmak gå i linje med det urval som förespråkare av en ”officiell kanon” brukar tala om. Här står Strindbergs samlade, Lagerlöf och Söderberg.

Hos Rickard Wolff hittar man desto mer dikter – om lyriken har Adelsohn Liljeroth inte mer att säga än att hon har en del sånt som hon inte begriper sig på. Bland Wolffs diktklassiker hittar man Fröding, Stagnelius, Gullberg, Boye och Södergran, en del i originalutgåvor.

Vilka klassiker är ni stoltast över i era egna bokhyllor?