Klassikerbloggen

Elise Karlsson

Elise Karlsson

Vissa författare försvinner från den litterära kartan av mer uppenbara skäl än Christiane Rochefort. På sätt och vis vore det nästan remarkabelt om fler människor hade läst Yambo Ouologuem.

Det började visserligen lovande: för sin debutroman Le devoir de violence fick han både god kritik och Renaudot-priset. Han var dessutom den förste afrikanske författare som någonsin fått det. Romanen utkom i svensk översättning 1970 med titeln Våld.

Efter de inledande hyllningarna gick allting snett. Ouologuem anklagades för plagiat, något som slog särskilt hårt för att han hyllats för sin autentiska historiska skildring av Afrika, som lutade sig mot afrikanska källor i mycket hög grad. När några sidor i boken visade sig vara hämtade rakt ur en bok av Graham Greene kände sig många läsare lurade. Dessutom hittade boken inga direkta försvarare bland afrikanska författare, bland annat eftersom bilden av det förkoloniala Afrika som romanen målar upp är så fullständigt negativ. Man ogillade också de sympatiska skildringarna av homosexuella relationer.

Kontrovers efter kontrovers verkar ha kantat boken och Ouologuems liv sedan dess. Efter Le devoir de violence gav han ut Lettre ouverte à la France-nègre, en bok i formen av ett ”öppet brev” till de Gaulle, som kritiserade fransmännens nedlåtande attityd till kolonierna. Ouologuem har också i intervjuer hunnit förolämpa de flesta folkslag och religioner och påstås numera vara militant islamist. Dessutom sägs det (via dotterns blogg) att han inte fått royalties för utländska utgåvor av hans böcker, vilket förstås inte bidragit till att sprida hans författarskap över världen.

Ändå anses Våld av många vara en av de viktigaste afrikanska romaner som kom ut under förra århundradet, och finns nu i engelskspråkig nyutgåva med resten av författarskapet. Galet eller galet bra? Döm själva.

Fler bloggar