Stora löften – nu väntar arbetet

Toppmötet i Washington förkunnade inga omedelbara nya åtgärder mot den globala finanskrisen. Men G20-länderna lovade att öka sitt samarbete om ekonomisk politik, satsa mer på stimulanser, reformera internationella institutioner som IMF och Världsbanken, samt skärpa kontrollen av banker och finansmarknader.
Detaljerna återstår dock att arbeta fram.

”Vi är beslutsamma om att förstärka vårt samarbete och arbeta tillsammans för att återställa global tillväxt och uppnå nödvändiga reformer i världens finanssystem”, förklarade de 20 i rätt omfattande slutkommuniké i lördags.
(Mer om mötet och kommunikén finns på Vita Husets hemsida: www.whitehouse.gov/infocus/financialmarkets/)

Mötet i Washington var dock bara en start, betonar G20.
Fram till nästa toppmöte – som ska äga rum senast i april – ska G20-ländernas finansministrar arbeta vidare med en rad förslag och finslipa förslagen till gemensamma principer.

De ska bland annat studera hur man kan samordna olika länders redovisningsstandarder, sätta upp kollegier för internationell samordning den redan befintliga övervakningen av större banker, diskutera nya standarder för kreditvärderingsinstitut, och undersöka hur bankchefers ersättningar kan begränsas.
För hedgefonder och privata riskkapitalbolag nöjer sig G20 med att rekommendera att de frivilligt åtar sig att tillämpa de bästa kända metoderna att driva sin verksamhet.

Mer tydligt och med stort eftertryck manade G20 samtidigt till ett återupplivande av WTO:s globala frihandelsrunda. Alla länder manades att avstå från att upprätta nya handelshinder i tolv månader framåt.

I väntan på att allt detta leder till mer tydliga resultat det också kan visa sig hur mycket mer det i praktiken blir av räntelättnader och ekonomisk stimulanspolitik.
Internationella valutafondens chef Dominique Strauss-Kahn rekommenderar globalt samordnade stimulansåtgärder motsvarande 2 procent av hela världens BNP, vilket vore en mycket stor satsning. Men en del länder som redan har besvärliga underskott i statsfinanserna är inte lika redo att satsa på väldiga stimulanspaket som andra, och den relativt öppna formuleringen i slutkommunikén är att varje land ska genomföra sådana åtgärder som är ”lämpliga”.

Hur det nu än blir med de konkreta resultaten av helgens toppmöte i Washington ses träffen hur som helst som något av ett genombrott för världens tillväxtländer. Behovet att ha med dem vid fortsatta överläggningar om världsekonomiska problem har markerats med eftertryck.

Som ett exempel på det utlovas utvecklingsländerna en större andel av rösterna i Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken. Dessutom ska framträdande tillväxtländer nu få delta i Financial Stability Forum, ett hittills ganska undanskymt forum för samråd om finansiella problem. Det har hittills mest varit till för de etablerade industriländerna, men ska nu breddas och få en starkare roll som övervakare av finanssektorn.

Däremot tycks kineserna och saudierna fortfarande avvakta med att utlova några stora bidrag till IMF för att stärka fondens möjligheter att ge stödlån till länder i nöd.