Ljuspunkter i mörkret

För fjärde månaden i rad stiger inköpschefsindex. Det stiger från en extremt låg nivå men det är rätt riktning. Index anses som en bra och snabb konjunkturindikator för svensk industri.

Mest positivt är att orderingången stiger till det högsta värdet sedan augusti förra året. Det är månaden innan Lehman Brothers föll och helvetet frös till is på världens finansmarknader.

Överallt i världen letar analytiker efter positiva tecken – eller gröna skott som alla säger. För oss som sett Peter Sellers i filmen Välkommen Mr Chance är det inte ett gott tecken när trädgårdsodlarfraser börjar användas om samhällsutvecklingen.

Ökad orderingång är ändå ett gott tecken. Varje dag som går utan att stora banker går omkull är också goda tecken. För det är helt klart att mycket återstår att göra.

”Det skulle vara mycket välkommet om många länder på ett effektivt och transparent sätt kunde skilja dåliga banker från goda”, sade riksbankschef Stefan Ingves vid senaste räntemötet enligt det protokoll som blev offentligt idag.

Om frasen ”många länder” översätts med USA och Storbritannien skulle det kunna lösa upp kramptillståndet i det finansiella systemet.

I väntan på det får vi glädjas åt ett svenskt inköpschefsindex som går åt rätt håll och har gjort så i flera månader.

Samtidigt kan man bli mörkrädd av de siffror som EU-kommissionen presenterade igår. Redan före krisen hade många – även stora – länder rejäla underskott i sina statsbudgetar.

Krisen betyder att underskotten når förskräckande nivåer.

Formellt får ett land i EU inte ha ett underskott större än 3 procent av BNP. Nu blir det dubbelt upp för hela EU i snitt. Och för vissa länder är det mycket värre.

Nästa år bedöms underskotten i Irland vara 15,6 procent, i Storbritannien 13,8 procent och i Lettland 13,6 procent.

Sveriges underskott blir 3,9 procent.

Att betala underskotten kommer att kosta befolkningarna i dessa länder och det tar tid innan de offentliga finanserna åter är i balans.