Lars-Georg Bergkvist
När nu konjunkturen är på väg brant neråt – i Sverige såväl som i resten av världen – börjar det bli dags att ”leka bokstavsleken” igen.
2009 blir ett förlorat år. Så långt är prognosmakarna rätt ense nu, efter att i febril takt ha reviderat ner sina tillväxtutsikter under de senaste veckornas skärpta finanskris.
Men vad väntar sedan? När/om finansmarknaderna börjar friskna till igen och finanskrisen – som för närvarande fungerar som rena turboladdningen för konjunkturnedgången – sakta men säkert släppa sitt grepp över den reala ekonomin?
Det kan peka rätt brant uppåt igen. Kraftiga konjunkturfall brukar följas av snabba återhämtningar, påpekar Riksbanken i den penningpolitiska rapport som lagts på torsdagen fram i samband med bankens räntesänkning. Så var exempelvis fallet 2002 och 1982.
En V-formad konjunkturkurva, således.
Men det finns skeptiker som menar att ett ”konjunktur-U” är mer troligt. Att den ekonomiska aktiviteten kommer att ligga kvar på en svag nivå ett bra tag innan den vänder uppåt igen. Recessioner efter finanskriser brukar vara dubbelt så långa och kosta mer i förlorad BNP än ”vanliga” konjunkturnedgångar, hävdar exempelvis ekonomerna vid amerikanska storbanken Citigroup.
Och det finns alltså även de som tror att vi kan få se ett W: En konjunkturkurva som vrider uppåt framåt slutet av nästa är men som sen faller igen innan läget blivit tillräckligt stabilt för en mer hållbar återhämtning.