Kommer svensk kommunpolitik välta det internationella fristadssystemet?

ICORN har i många delar av världen fått städer att delta i det så kallade fristadssystemet, där författare från länder med olika slags censur kan få bo i och verka i städer där de kan skriva fritt.

I torsdagens samtal på Debattscenen möts olika aktörer som varit inblandade i att försöka införa fristadssystemet i svenska städer, som Kulturrådet och Svenska Pen, samt representanter för ICORN själva.

Sverige blev på kort tid det land i världen som har flest fristadsförfattare, man slog därmed Norge som tidigare haft rekordet.

En till synes oskyldig formulering om att man vill erbjuda ett alternativ till tystnaden för författare som har svårt att verka fritt i sina egna länder, riskerar nu att välta hela systemet. En Gävlemoderat som motsatt sig att hans stad ska ta emot författare har anmält systemet för att inte stämma överens med kommunallagen – något som han har fått gehör för.

Kulturrådets Kerstin Brunnberg kallar det inträffade ”både farligt och korkat”.

Svenska Pens Martin Kaunitz tecknar fristadssystemets ursprung i fatwan mot Salman Rushdie och det viktiga engagemanget för att göra det möjligt för honom att fortsätta leva och verka som författare.

Indignationen över situationen i Gävle är tydlig under samtalet, även från andra Allianspolitiker, som Folkpartiet i Sigtuna som valt att stödja systemet. Andra talar om ett uppenbart missförstånd.

”Am I illegal now?” undrar en fristadsförfattare i publiken, och illustrerar den oro som uppstått bland författarna själva.

Mer mjuk och trevande diskussion än debatt blir det förstås i ett samtal där alla är rörande överens om att fristadssystemet bör kvarstå. Men det är kanske inte så konstigt i en fråga som alltmer framstår som en konflikt mellan en kommunpolitiker och resten av världen. Även om han hittills tycks ha lagen på sin sida.