Extra årsmöte kan krävas för krislösning

Krävs ett extra årsmöte för att bringa ordning i det kaos som råder i Svenska tennisförbundet?
Eller räcker det med ett mindre formellt stormöte?
Vet bara att något måste göras och det snabbt.
Om ordföranden Stefan Dahlbo och hans styrelsekollegor mot förmodan inte känner till det kan jag berätta att det finns ilska, tvivel och framför allt stor oro i tennis-Sverige.
Som SvD kunde avslöja för en tid sedan har förbundet gått back runt elva miljoner kronor de senaste sex åren. Förbundet står på randen till konkurs.
Vad innebär det i praktiken?
Hur ska situationen lösas?
Vem bär ansvaret?
Hur går det nu med regionaliseringen?
Kanske är just ansvarsfrågan den just nu minst viktiga. Jan Carlzon som var ordförande under den aktuella perioden är ju borta så den som vill kräva hans avgång är för sent ute.
Självklart måste ansvarsfrågan i övrigt lösas men den är ändå inte mest akut.
Frågan om regionaliseringen är angelägnare. Många medlemmar känner sig lurade av förbundet som kritikerna menar inte kört med öppna kort.
Det är långtifrån säkert att senaste årsmötet ställt sig bakom genomförandet av regionalisering om medlemmarna fått en riktig beskrivning av den ekonomiska situationen.
Och vart tog förbundet pengar ifrån för att lägga in i projektet?
Vet inte.
Men vill ha svar.
Innan sådana lämnas måste förbundet skjuta upp frågan om regionalisering. Ett genomförande skulle i nuläget uppfattas som odemokratiskt även om det formellt inte är det.
Jag försvarar på inget sätt de eventuella oegentligheter som kan ha förekommit i Lomma Bjärreds TK som uteslutits ur förbundet på grund av påstått fiffel med medlemssiffrorna.
Däremot förstår jag om respekten för förbundets regelverk minskar i samma takt som misstankarna stärks om att det fifflas och dribblas i högsta ledningen.
Förbundet vill fördubbla – minst – medlemsavgiften 2009.
Det kan man glömma.
Åtminstone i nuläget.
Förtroendet för förbundsledningen är förmodligen så svagt att medlemstappet riskerar att fortsätta.
Extra årsmöte?
Informellt stormöte?
Något måste i alla fall göras – innan det är för sent.