Aspelin tennisens svar på Carolina Klüft

Simon Aspelin är framme i sin första Grand Slam-final.
Det är grymt stort.
För honom alltså.
Men det verkar också som om vi i Sverige plötsligt tycker att dubbel är jättestort och prestigefyllt, vi i media rapporterar om dubbelturneringen i US Open vilken vi skulle tigit ihjäl om ingen svensk hållt sig sig framme.
Alltså är dubbel tennisens svar på friidrottens sjukamp och på skidskytte.
Innan Magdalena Forsberg dök upp fanns inget intresse för skidskytte i Sverige. Men när hon gjorde succé blev det skidskyttefeber – nåja – och hon framställdes som en av landets främsta idrottsutövare.
Likadant med Carolina Klüft. Jag menar, det är faktiskt sjukamp hon håller på med – ingen jättesport direkt. Är det förresten någon som vet vad VM-medaljörerna i tiokamp heter?
Nej, just det.
Precis som i dubbel i tennis.
Simon Aspelin och hans österrikiske partner Julian Knowle möter i US Open-finalen Lukas Dlouhy/Pavel Vizner – ja, den tjeckiska duon ni vet….
Nej, just det.
Menar med detta bara att vårt blågula hjärta ibland klappar så starkt att perspektivet går förlorat. Att svenska framgångar övervärderas en aning är inte så anmärkningsvärt men när vi låtsas att bra idrottsprestationer är Bragder bara för att de utförs av svenskar är det dags att reagera.
Simon Aspelin är en hyvens kille från Dalarna som inte lyckades i singel men som etablerat sig bland toppspelarna i dubbel.
Det är bra gjort.
Men det ska ses i perspektivet av att konkurrensen i dubbel är så oändligt mycket svagare än i singel.
Även om det blir seger i US Open-finalen kommer Simon Aspelin knappast att bli lika hyllad och prisad som Magdalena Forsberg och Carolina Klüft blivit efter sina segrar.
Och det känns faktiskt rätt skönt.
Säkert så även för Simon Aspelin som är en jordnära kille och som kan njuta av framgången ändå.