Jonas Arnesen
Tänk om vi hade haft en Carolina Klüft – vilket lyft det skulle bli för vår sport.
Kan slå vad om att många svenska idrottsedare i olika idrotter tänkt tanken efter Klüfts VM-guld i Japan.
Säkert drömmer även svenska tennisledare om att att få fram en Klüft utan att inse det orealistiska.
Klüft tävlar i sjukamp.
Tennis har damidrottens största proffstour.
Skillnaden i konkurrens är ofantlig och tennis är stor världen över medan sjukamp väcker intresse främst i de länder som har framgångsrika utövare.
Eller brydde du dig om sjukamp innan suveräna Klüft dök upp på scenen?
Nej, just det.
Vad svensk tennis däremot skulle behöva är en idrottstyp som Klüft eller för den del som Kajsa Bergqvist, Sanna Kallur (jodå ”Pim-Pim”, Jenny är också mycket bra och vi håller tummarna att hon genom att vara skadefri får visa sitt rätta jag) eller Anja Pärson.
Men svensk tennis har ingen sådan ledstjärna utan istället Sofia Arvidsson. Hon är en enorm bolltalang men saknar tuffheten som krävs för att bli riktigt bra.
Sofia är enda svenska i US Open som i dag inleds i New York och där det finns 6-7 tänkbara slutsegrare i damturneringen.
I sjukampen i Japan fanns bara en (1) och det är faktiskt inte enbart ett överbetyg åt Carolina Klüft – även om en del gärna vill tro det.