Jonas Arnesen
Åååh sååååå bra allt känns i tennisen.
Eller hur?
Eller?
Har i alla fall fått några kommentarer och mejl som säger att jag är alldeles för kritisk, att jag alltid sågar förbundet och aldrig försöker se det positiva i saker och ting.
Lovar bot och bättring och sätter igång direkt:
1. Vad härligt det är att Sveriges tennisdamer tappat bara 192 placeringar sedan förra året, det kunde ju lika gärna ha varit 392 eller 592 placeringar. Starkt jobbat, tjejer!
2. Vad underbart det är att det inte finns så många små turneringar i Sverige. Dels slipper ju juniorerna bli tävlingströtta och så får de som har råd se lite mer av världen än de annars skulle ha fått.
3. JÄTTEKUL att det finns juniorer som spelar JSM. Att några av landets bästa juniorer inte finns med spelar ju då liksom ingen roll, startfälten blir ju fyllda ändå.
4. Underbart att SVT inte sänder Davis Cup-semifinalen mot USA eller någon DC överhuvudtaget under tre år. Annars hade vi ju inte haft något att längta efter.
5. Tänk så härligt det är att det finns så många odopade spelare.
6. Så befriande det var att höra Swedish Open-finalisterna Ferrer och Almagro säga att tennisen kommer i andra hand i Båstad. Tennis är ju faktiskt bara en lek medan fester och tjejer är blodigt allvar.
7. Skönt att Sveriges bästa tränare jobbar med utländska spelare. Annars hade det varit svårt att veta vem av Thomas Högstedt, Peter Lundgren, Magnus Tideman, Martin Bohm med flera som skulle ges äran för svenska framgångar.